Atlantkommittémöten i december

Atlantkommittén har under december haft ett flertal möten. Den 8 december gav Sveriges förre ambassadör i Berlin Staffan Carlsson en presentation av Tysklands roll i den europeiska säkerhetspolitiken. Den 11 december presenterade DN:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström nyutgåvan av sin bok ”Den dolda alliansen” och den 16 december presenterade Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson sin nya bok ”NATO:s framtid efter Ukraina samt hur påverkar det Sverige”

Beställ ”Den dolda alliansen” >här

”NATO:s framtid efter Ukraina samt hur påverkar det Sverige” >här

omslag, jonsson

Göran Lennmarker medverkar vid Snowflake meeting i Litauen

Atlantkommitténs ordförande Göran Lennmarker medverkar vid den årliga säkerhetspolitiska konferensen Snow Flakes i Vilnius 14-15 januari. Konferensen samlar ledande säkerhetspolitiska experter från Europa och USA. Övriga svenskar som inbjudits är utrikesminister Margot Wallström samt hennes företrädare Carl Bildt.

Ny rapport av Erik Brattberg: ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”

Atlantkommitténs styrelseledamot Erik Brattberg har nyligen skrivit en rapport ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”.

German Marshall Fund  publicerade rapporten som behandlar frihandelsavtalets geopolitiska betydelse i en multipolär världsordning.

>Rapporten finns här

Erik Brattberg arbetar på Frivärld och är verksam som Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC. Erik har gedigen bakgrund inom utrikes- och säkerhetspolitisk analys och opinionsbildning, inklusive erfarenhet från Atlantic Council, German Marshall Fund (GMF), Center for Transatlantic Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet (UI). Hans artiklar har publicerats i bl.a.Washington Post, Foreign Policy, Dagens Industrioch Svenska Dagbladet. Erik kommenterar ofta i både svensk och internationell media. Han innehar en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University där han var Fulbright-stipendiat samt en pol. mag. i statsvetenskap från Uppsala universitet.

Stadgeändring: Atlantkommittén verkar för en svensk anslutning till Nato

Atlantkommitténs årsmöte beslöt att föreningen ska verka för en svensk anslutning till NATO. Det innebär Atlantkommittén i linje med de nya stadgarna gått från två till tre huvudsyften och därför ska verka för:

1. En bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik
2. Ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa
3. En svensk anslutning till NATO

Skälet till det nya ställningstagandet beror i grunden på att NATO nu spelar en ännu mer central roll för Sveriges och Europas säkerhet i ljuset av den förändrade säkerhetspolitiska utvecklingen. Det har också lett till att debatten kring NATO-frågan ändrat karaktär under det senaste året. Den har blivit öppnare, intensivare men till del även tydligare och det råder ett betydande intresse kring frågan. Det är idag svårt att se några tecken på att denna trend kommer att avta. I grunden handlar det om att Atlantkommittén måste vidareutvecklas i takt med att debatten och den säkerhetspolitiska utvecklingen förändras. De allra flesta som vill stärka den trans-atlantiska länken finner det naturligt att också vara för ett svenskt medlemskap i NATO. Att driva en förening som är för en stark trans-atlantisk länk men mot eller likgiltig inför ett NATO-medlemskap får i längden sannolikt svårt att driva en meningsfull verksamhet. Det speglar inte heller den uppfattning som finns bland de allra flesta av våra medlemmar.

Det nya ställningstagandet innebär självfallet inte man måste vara övertygad om att Sverige ska gå med i NATO för att bli medlem i Atlantkommittén. Precis som i ett politiskt parti så kan man ställa upp på vissa ställningstaganden och verksamhetssyften men inte nödvändigtvis alla. Däremot finns det naturligtvis respekt och förståelse för att personer, som är aktiva NATO-motståndare och kritiska till NATO som organisation och företeelse, inte känner sig hemma i Atlantkommittén.

Atlantkommitténs programverksamhet kommer att fortsatt fokusera på upplysning och kunskapsuppbyggnad kring en rad säkerhetspolitiska frågor kopplat till den trans-atlantiska länken även om vi kommer att lägga större tyngdpunkt på NATO-frågan framöver. Det nya ställningstagande kommer även att förändra Atlantkommitténs opinionsbildande verksamhet och vi kommer att kunna vara betydligt tydligare och mer a

SAKU mötte sina internationella Yata-kollegor i Bryssel

SAKU är sedan 2014 del av det internationella nätverket Young Atlantic Treaty Association, Yata.

Den 17-19 november deltog SAKU i Yatas årsmöte och säkerhetspolitiska konferens i Bryssel. Förutom intressanta talare och debatter så var det ett utmärkt tillfälle att nätverka och skapa relationer till de andra nationella föreningarna. Framför allt knöts kontakter med den danska och norska systerorganisationerna för framtida gemensamma arrangemang, utbildningsresor och konferenser.

Om Yata:

Yata är ett nätverk för unga yrkesverksamma och akademiker som är intresserade av internationell säkerhetspolitik . Yata består av 36 medlemsorganisationer eller så kallade nationella kapitel , som alla är etablerade ungdomsföreningar i sina respektive länder . Yatas vision är att vara den ledande ungdomsnätverk för att främja värden som demokrati, rättsstatsprincipen, frihet , fred och säkerhet , och framför allt stärka den transatlantiska länken enligt Nordatlantiska fördraget.

Svenska SAKU är del av Yata som ett av flera av Natos partnerskapsländer.

IMG_2033

Tre skandinaviska ordföranden: Casper Due, Yata Danmark; Lea Kristina Bjørgul, Yata Norge; Carl Albinsson, SAKU

IMG_2037

Skandinaviska Yata-representanter

12247970_10153585418300795_1848704327639189495_o

Bankettmiddagen i Palais d’Egmont

 

 

Atlantkommittén deltog på Atlantic Treaty Associations årsmöte i Bryssel

Atlantkommittén deltog på Atlantic Treaty Associations årsmöte i Bryssel 18-19 november. Vid mötet diskuterades bland annat hur samverkan mellan de olika nationella föreningarna kan vidareutvecklas. NATO:s biträdande generalsekreterare Alexander Vershbov höll under mötet även ett anförande om NATO:s relation med Ryssland i ljuset av utvecklingen i Syrien. Vershbov framhöll att eventuell samverkan med Ryssland om Syrien inte kommer att påverka NATO:s ställningstagande beträffande Ukraina eller de förstärkningsåtgärder som genomförs för att stärka trovärdigheten för artikel fem.

Bland övriga talare var:

Bakir FALAH, Minister, Head of the Department of Foreign Relations of the Kurdistan Regional Government-Iraq

David HOBBS, Secretary General, NATO Parliamentary Assembly

Ely Ould Mohamed VALL, Former President of the Islamic Republic of Mauritania

Maj. Gen. Joseph T. GUASTELLA, Deputy Chief of Staff for Operations and Intelligence, NATO SHAPE

Om Atlantic Treaty Association, ATA:

ATA är en sammanslutning av 37 nationella ”chapters” där Svenska Atlantkommittén representerar den svenska delen. ATA har sedan 1954 utfört analyser , utbildning och informationsverksamhet om utrikes- och säkerhetsfrågor av betydelse för den atlantiska länken. Under den 61:a generalförsamlingen samlas 250 delegater från de 37 nationella kommitterna i den euroatlantiska regionen tillsammans med högt uppsatta företrädare för partnerländerna i Medelhavsområdet , Mellanöstern och Nordafrika.

http://atahq.org/2015/11/ata-ga-cooperative-security-interconnected-threats/

 

 

12240893_10153585418285795_5856962484105447393_o

12238495_10153585418350795_5705795458825574325_o

12238434_10153585413740795_1430449617962154473_o

Maj. Gen. Joseph T. GUASTELLA, Deputy Chief of Staff for Operations and Intelligence, NATO SHAPE

12244272_10153585414130795_1049026463578060703_o

David HOBBS, Secretary General, NATO Parliamentary Assembly; Mohammed DAHLAN, Former Minister and National Security Advisor, Palestinian National Authority; H.E. Ely Ould Mohamed VALL, Former President of the Islamic Republic of Mauritania; Peter SPOOR, Advisor to the EU Counter-Terrorism Coordinator Ebtesam AL KETBI, President, Emirates Policy Center

 

12247970_10153585418300795_1848704327639189495_o

ATA Official Dinner

12238306_10153585418305795_3504700178356460301_o

IMG_2040

Pål Jonson, Atlantkommitténs Generalsekreterare; Alexander Ruckemann, styrelseledamot SAKU; Carl Albinsson, styrelseledamot SAKU

 

Ny publikation: ”Natos framtid efter Ukraina”

Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson har publicerat skriften ”Natos framtid efter Ukraina – Vart går Nato efter Rysslands aggressioner och hur påverkar det Sverige?”

Grunderna för västs försvarssamarbete Nato har förändrats efter det ryska angreppet på Ukraina 2014. Det försämrade säkerhetsläget i Europa har medfört ett nytt fokus på åtgärder för kollektivt försvar och avskräckning. Det gör att Nato befinner sig i ett av de snabbaste omställningsskedena någonsin sedan alliansens bildande 1949.

Rysslands konfrontationspolitik mot väst lär inte avta i styrka eller omfattning. Nya politiska beslut vid kommande toppmöten väntas därför förstärka alliansen i ännu tydligare riktning på kärnuppgiftens väg. Vad det innebär för Sveriges säkerhetspolitiska roll och det svenska medlemskapet i Nato analyserar här Pål Jonson.

Beställ skriften hos >Frivärld

 

pal-jonsonPål Jonson är generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén. Han har disputerat i War Studies vid King´s College i London och har tidigare gästforskat vid Nato Defense College i Rom.