Starka skäl för en Natoanslutning

Skälen och stödet för en svensk anslutning till Nato växer sig allt starkare. I ett nytt och farligare säkerhetspolitiskt läge spelar Nato en mer central roll för Sveriges och Europas säkerhet. Det leder till att debatten kring Nato-frågan blir öppnare, intensivare och tydligare. Opinionsmätningar pekar på att allmänheten är väsentligt mer positiv till en svensk anslutning än bara för några år sedan.

Jag ser fyra huvudskäl varför Sverige bör ansluta sig till Nato:

Minska risken för krig – Sveriges försvar är idag utformat för samverkan med andra. Vår förmåga att på egen hand försvara Sverige vid ett väpnat angrepp är begränsad. Vi är därför beroende av militärt stöd som enbart Nato och dess medlemsländer kan ge. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle minska risken för krig eftersom en potentiell motståndare då på förhand vet att vi får stöd vid ett väpnat angrepp.

Gemensamt ansvar – Sveriges säkerhet är förenad med övriga Östersjöländers säkerhet. Men våra förutsättningar för att ta ett gemensamt ansvar för säkerheten i Östersjöområdet och Europa begränsas av att vi står utanför Nato. Som Nato-medlem kan vi ta ett större ansvar genom att fullt ut öva, träna och bedriva försvarsplanering med dessa länder.

Bättre samarbete – Det nordiska försvarssamarbetet begränsas av att länderna har valt olika säkerhetspolitiska lösningar. Förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbetet skulle bli betydligt bättre om Sverige och Finland var medlemmar i samma försvarsallians som Norge, Danmark och Island. Tillsammans kan vi skapa en sammanhållen regional försvarsförmåga som bidrar till att stärka freden i vår del av Europa.

Större inflytande – I Nordatlantiska rådet som är Natos högsta beslutande organ fattas beslut om helt avgörande frågor som rör säkerheten i Europa som helhet och i vårt närområde. Som medlem av Nato får vi västenligt större möjligheter att påverka och ta ansvar för frågor som är helt avgörande för vår egen och Europas säkerhet.

Atlantkommittén presenterar idag ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

GÖRAN LENNMARKER är ordförande för Svenska Atlantkommittén.

Natobloggen, en ny och spännande aktör i den säkerhetspolitiska debatten

”Natobloggen är ett privat initiativ till stöd för gemenskapstanken. Vi vill ge Natodebatten en fast plats på nätet för dem som vill utbyta argument men också göra grundfakta lätt tillgängliga för dem som vill sprida kunskap om Europas gemensamma försvarsorganisation. Därutöver kommer vi också att löpande granska myter och lögner som sprids i vårt land via desinformationskampanjer.”

http://natobloggen.se/

Ny publikation om NATO:s nya spjutspetsförband och de baltiska länderna

Atlantkommitténs medlem och tillika docent vid Försvarshögskolan Tomas Ries har nyligen utgivet en ny artikel om NATO:s nya spjutspetsförband VJTF och vilken roll detta förband kan spela för de baltiska ländernas säkerhet. Artikeln publicerades i den holländska Atlantkommitténs tidning.

Läs artikeln >här

 

Atlantkommittémöten i december

Atlantkommittén har under december haft ett flertal möten. Den 8 december gav Sveriges förre ambassadör i Berlin Staffan Carlsson en presentation av Tysklands roll i den europeiska säkerhetspolitiken. Den 11 december presenterade DN:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström nyutgåvan av sin bok ”Den dolda alliansen” och den 16 december presenterade Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson sin nya bok ”NATO:s framtid efter Ukraina samt hur påverkar det Sverige”

Beställ ”Den dolda alliansen” >här

”NATO:s framtid efter Ukraina samt hur påverkar det Sverige” >här

omslag, jonsson

Göran Lennmarker medverkar vid Snowflake meeting i Litauen

Atlantkommitténs ordförande Göran Lennmarker medverkar vid den årliga säkerhetspolitiska konferensen Snow Flakes i Vilnius 14-15 januari. Konferensen samlar ledande säkerhetspolitiska experter från Europa och USA. Övriga svenskar som inbjudits är utrikesminister Margot Wallström samt hennes företrädare Carl Bildt.

SUA:s styrelse skriver i SvD

Sveriges Unga Atlantister, SUA, är Atlantkommitténs nya ungdomsverksamhet. Den nyvalda styrelsen har skrivit en ledare på SvD:s blogg Säkerhetsrådet om varför Sverige bör gå med i Nato.

http://www.svd.se/carl-albinsson–co-natomedlemskap-kan-fylla-sakerhetsvakuum/om/sakerhetsradet

Verksamhetsberättelse 2015

Läs om våra aktiviteter, resor och arrangemang under 2015

>Ladda ner här

Ny rapport av Erik Brattberg: ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”

Atlantkommitténs styrelseledamot Erik Brattberg har nyligen skrivit en rapport ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”.

German Marshall Fund  publicerade rapporten som behandlar frihandelsavtalets geopolitiska betydelse i en multipolär världsordning.

>Rapporten finns här

Erik Brattberg arbetar på Frivärld och är verksam som Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC. Erik har gedigen bakgrund inom utrikes- och säkerhetspolitisk analys och opinionsbildning, inklusive erfarenhet från Atlantic Council, German Marshall Fund (GMF), Center for Transatlantic Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet (UI). Hans artiklar har publicerats i bl.a.Washington Post, Foreign Policy, Dagens Industrioch Svenska Dagbladet. Erik kommenterar ofta i både svensk och internationell media. Han innehar en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University där han var Fulbright-stipendiat samt en pol. mag. i statsvetenskap från Uppsala universitet.

Stadgeändring: Atlantkommittén verkar för en svensk anslutning till Nato

Atlantkommitténs årsmöte beslöt att föreningen ska verka för en svensk anslutning till NATO. Det innebär Atlantkommittén i linje med de nya stadgarna gått från två till tre huvudsyften och därför ska verka för:

1. En bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik
2. Ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa
3. En svensk anslutning till NATO

Skälet till det nya ställningstagandet beror i grunden på att NATO nu spelar en ännu mer central roll för Sveriges och Europas säkerhet i ljuset av den förändrade säkerhetspolitiska utvecklingen. Det har också lett till att debatten kring NATO-frågan ändrat karaktär under det senaste året. Den har blivit öppnare, intensivare men till del även tydligare och det råder ett betydande intresse kring frågan. Det är idag svårt att se några tecken på att denna trend kommer att avta. I grunden handlar det om att Atlantkommittén måste vidareutvecklas i takt med att debatten och den säkerhetspolitiska utvecklingen förändras. De allra flesta som vill stärka den trans-atlantiska länken finner det naturligt att också vara för ett svenskt medlemskap i NATO. Att driva en förening som är för en stark trans-atlantisk länk men mot eller likgiltig inför ett NATO-medlemskap får i längden sannolikt svårt att driva en meningsfull verksamhet. Det speglar inte heller den uppfattning som finns bland de allra flesta av våra medlemmar.

Det nya ställningstagandet innebär självfallet inte man måste vara övertygad om att Sverige ska gå med i NATO för att bli medlem i Atlantkommittén. Precis som i ett politiskt parti så kan man ställa upp på vissa ställningstaganden och verksamhetssyften men inte nödvändigtvis alla. Däremot finns det naturligtvis respekt och förståelse för att personer, som är aktiva NATO-motståndare och kritiska till NATO som organisation och företeelse, inte känner sig hemma i Atlantkommittén.

Atlantkommitténs programverksamhet kommer att fortsatt fokusera på upplysning och kunskapsuppbyggnad kring en rad säkerhetspolitiska frågor kopplat till den trans-atlantiska länken även om vi kommer att lägga större tyngdpunkt på NATO-frågan framöver. Det nya ställningstagande kommer även att förändra Atlantkommitténs opinionsbildande verksamhet och vi kommer att kunna vara betydligt tydligare och mer a

SAKU mötte sina internationella Yata-kollegor i Bryssel

SAKU är sedan 2014 del av det internationella nätverket Young Atlantic Treaty Association, Yata.

Den 17-19 november deltog SAKU i Yatas årsmöte och säkerhetspolitiska konferens i Bryssel. Förutom intressanta talare och debatter så var det ett utmärkt tillfälle att nätverka och skapa relationer till de andra nationella föreningarna. Framför allt knöts kontakter med den danska och norska systerorganisationerna för framtida gemensamma arrangemang, utbildningsresor och konferenser.

Om Yata:

Yata är ett nätverk för unga yrkesverksamma och akademiker som är intresserade av internationell säkerhetspolitik . Yata består av 36 medlemsorganisationer eller så kallade nationella kapitel , som alla är etablerade ungdomsföreningar i sina respektive länder . Yatas vision är att vara den ledande ungdomsnätverk för att främja värden som demokrati, rättsstatsprincipen, frihet , fred och säkerhet , och framför allt stärka den transatlantiska länken enligt Nordatlantiska fördraget.

Svenska SAKU är del av Yata som ett av flera av Natos partnerskapsländer.

IMG_2033

Tre skandinaviska ordföranden: Casper Due, Yata Danmark; Lea Kristina Bjørgul, Yata Norge; Carl Albinsson, SAKU

IMG_2037

Skandinaviska Yata-representanter

12247970_10153585418300795_1848704327639189495_o

Bankettmiddagen i Palais d’Egmont