Den 11 september arrangerade Svenska Atlantkommittén ett Atlantic Roundtable möte med ambassadör Michael Sahlin på temat ”Turkiet i kris – och krig: en vacklande nyckelspelare”. Sahlin är har tidigare varit Sveriges ambassadör i Ankara och samt även ordförande för Svenska Atlantkommittén.
Atlantkommittens ordförande Göran Lennmarker öppnar dagens Atlantic Roundtable
Ryska nyhetsbyrån Tass rapporterar att Rysslands utrikesdepartement anser att Sveriges närmande till Nato skulle tvinga Ryssland till att vidta nödvändiga åtgärder:
”Sweden’s admission to NATO would have military-political and foreign policy consequences that would require necessary response steps from the Russian side.”
Man kan fråga sig varför Ryssland känner sig så hotade av ett svenskt medlemskap i Nato. Handlar det kanske egentligen om rysk rädsla för att dess framtida aggressionsplaner kan begränsas?
Natomotståndare hävdar ofta att Ryssland inte har något intresse av Sverige i sig som skulle kunna leda till krig. Men hur är det med de baltiska länderna? Där är de flesta överens om att det finns en betydande risk för olika former av ryska angrepp. I en sådan situation hävdar jag att risken är stor att Sverige dras in i en konflikt vare sig vi är med i Nato eller inte. Sverige har till exempel genom solidaritetsförklaringen deklarerat att landet inte kommer att vara neutralt i en sådan situation. Men skulle vi vara medlemmar i Nato i ett sådant läge skulle tröskeln höjas för Ryssland att angripa de baltiska länderna.
Det är nämligen så att vid en rysk invasion av dessa länder är det strategiskt viktigt att även kontrollera svenskt territorium. På grund av vårt läge i Östersjön vill Ryssland hindra Nato från att använda Sveriges luftrum för att undsätta de attackerade baltiska staterna. Men det skulle vara svårare för Ryssland att proaktivt angripa Sverige om Sverige då redan är med i Nato, eftersom det direkt skulle provocera fram en konflikt med Nato innan man ens har börjat med Baltikum.
Slutsatsen är att Sverige riskerar ett angrepp från Ryssland vid ett ryskt anfall på Baltikum vare sig vi är med i Nato eller inte. Däremot höjs tröskeln och risken minskar att bli proaktivt angripet om vi redan är med i alliansen.
Om ryska luftförsvarssystem är placerad i Sverige blir det oerhört svårt för Nato att skicka undsättning till de baltiska länderna vid en konflikt Källa Stratfor 2013
—
Alexander Ruckemann, f.d. Militärtolk och styrelseledamot i Atlantkommitténs Ungdomsförbund
Den 2 september genomfördes en Atlantpub med Ukrainas nytillträdde ambassadör Ihor Sagach. Ambassadör Sagach talade om säkerhetssituationen i sydöstra Ukraina i ljuset av den ryska aggressionen samt presenterade underlag om omfattningen av den ryska militära närvaron i regionen.
Missade du detta? Kolla in kommande program här AKTIVITETER
Torsdag den 13 augusti besökte 125 ungdomar från 55 olika länder Stockholm inom ramen för Model NATO Youth Summit. Resan till Stockholm var en del i en fyra dagar lång utbildning som genomfördes i Riga. I Stockholm väntade ett seminarium med rubriken ”Svenskt samarbete med NATO – det geopolitiska läget och aktuella utmaningar” som modererades av SAKU:s ordförande Gabriella Wilow. I panelen deltog Generalmajor Karlis Nerietniks, Fil. Dr. Magnus Christiansson, Chef för Frivärld Katarina Trazc, John Svensson ansvarig NATO-handläggare vid UD och Jacek Sladewski, Chargé d’affairs vid polska ambassaden.
Den ökade osäkerheten i Östersjöregionen och behovet av ett utökat samarbete gick som en röd tråd genom de olika anförandena. Sveriges strategiska läge i Östersjön medför att vad vi gör och inte har påverkan på hela regionen. Flera talare menade bland annat att det kan bli svårt för Sverige att stå utanför en eventuell konflikt mellan NATO och Ryssland. Den ökade övningsverksamheten i regionen bidrar till att skärpa läget, dels som signalvärde och dels för att risken för misstag ökar. Även de frågor som panelen fick från ungdomarna i publiken riktade sig mot Sveriges roll i Östersjön och vårt val att inte ansluta oss till Nato. Den polske paneldeltagaren fick sista ordet och sammanfattade diskussionerna med att geopolitiskt finns det de som menar att det är bra med en buffert mellan Ryssland och NATO, medan andra i stället ser ett enat block som den största garanten för ökad säkerhet.
Referat av SAKU: s styrelseledamot André Roos
125 ungdomar från 55 olika länder besökte Stockholm som en del av en fyra dagar lång utbildning inom Model Nato Youth SummitGeneralmajor Karlis Nerietniks, Jacek Sladewski, Chargé d’affairs på polska ambassaden, och Gabriella Wilow, ordförande på SAKU.Q&A-sessionKatarina Tracz, chef på tankesmedjan Frivärld
Atlantkommittens styrelsemedlem Carl Albinsson skriver i Svenska Dagbladet om Sveriges ohållbara säkerhetspolitik i förhållande till vår geopolitiska situation.
”Efter 20 år av solsken och strategiska timeouter har däremot svenska politiker glömt bort att det säkerhetspolitiska klimatet kan växla och därför tycks vi nu gå ensamma in i en snöstorm utan vare sig jacka, mössa eller vantar – vad än regeringen och andra säger.”
Atlantkommittens Sarra Norrevik skriver tillsammans med Emelie Roos från Frivärld i Svenska Dagbladets ledare.
Motståndarna till frihandelsavtalet mellan EU och USA finns främst på de yttersta höger- och vänsterkanterna. Dessa extrema rörelser finner gemensamma ståndpunkter i motståndet till det transatlantiska samarbetet och riskerar att gå Putins ärenden. Det finns ingen som hellre skulle se att TTIP misslyckas och att Natos försvarsgarantier urholkas än Putin själv<.
Carl Albinsson, ledamot i Svenska Atlantkommitténs styrelse, svarar på Försvarshögskolans lektor Tom Lundborgs och professor Linus Hagströms debattartikel om Nato:
”Fria folk och fria länder har valt att ansluta sig till Nato. Att Ryssland ser det som ett hot ska inte ha betydelse för Sveriges säkerhetspolitiska vägval.”
Den 2 juni arrangerade Atlantkommittén ett seminarium på temat ”The need for a comprehensive Trans-Atlantic Security Strategy” tillsammans med US Atlantic Council och Teknik & Säkerhetsforum. Det väl besökta seminariet pågick hela eftermiddagen och innehöll intressanta och spännande samtal om allt från strategiska utmaningar för Nato till frihandelsavtalet TTIP.
Deltagare och talare:
Ms. Claire Craanen Director, Strategic Analysis Capability, NATO HQ
Dr Tomas Ries, Researcher, Swedish Defence University (TBC)
Mr. Mats Johansson, Chairman, Free Word Forum
Mr. Magnus Nordenman, Deputy Director, Brent Scowcroft Center on International
Security, Atlantic Council of the United States
Ms. Katarina Tracz, Director, Stockholm Free World Forum
Maj.Gen (ret.) Karlis Neretnieks, Swedish Atlantic Council
Ms. Stina Wallström, Deputy Director, The Association of Swedish Engineering industries
Mr. Randy Gosda, Communications Director, American Chamber of Commerce in
Sweden
Mr. Erik Brattberg, Senior Fellow, The McCain Institute for International Leadership
Mr. Robert Limmergård, Secretary General, Swedish Security & Defence Industry
Association
Gen Craig McKinley, USAF (Ret), President and Chief Executive Officer, National
Defense Industrial Association
Maj.Gen (Ret) Peter Lundberg, Swedish Atlantic Council
Rasmus Rasmusson som är medlem i Atlantkommittén har skrivit ett snabbreferat från seminariet
Atlantkommitténs ordförande Göran Lennmarkers öppningsord inför samtalet med Claire Craanen och Mats JohanssonClarie Craanen, Director Strategic Analysis Capabilitites, NATO HQErik Brattberg, Stina Wallström och Randy Gosda diskuterar frihandelsavtalet TTIPKarlis Neretnieks, Magnus Nordenman och Katarina Tracz diskuterar hur utmaningarna i Östersjöregionen ses på ur Washingtons perspektiv
Måndagen den 1 juni träffades unga atlantister på the Londoner på Karlavägen för en säkerhetspolitisk diskussion med försvarsdebattören generalmajor Karlis Neretnieks.
Karlis förklarade hur Sveriges agerande i Östersjön bidrar till försämrad säkerhet för de baltiska länderna och skapade livlig efterföljande debatt med många intressanta frågor från SAKU-medlemmarna.
Anders Åslund på Peterson Institute for International Economics har skrivit en ny bok om situationen i Ukraina. ”Ukraine: What Went Wrong and How to Fix It” förklarar landets marknadsekonomiska utveckling från och med kommunismens fall och undersöker de ekonomiska konsekvenserna av nuvarande konflikt. Åslund hävdar att Ukraina måste genomföra svepande politiska, ekonomiska , sociala och statliga reformer för att i framtiden uppnå välstånd och oberoende.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.