Webbinarium: Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetsarbete


Torsdagen den 25 februari arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council tillsammans med Europahuset ett seminarium om EU:s försvars- och säkerhetsarbete.


Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarssamarbete. Ingen europeisk stat kan på egen hand möta alla dagens allvarliga och komplexa säkerhetspolitiska utmaningar eller få genomslag som global aktör. I detta webbinarium kommer vi att diskutera vilken politisk inriktning EU:s säkerhets- och försvarssamarbete bör ta och vilken roll Sveriges ser sig ha i detta (den så kallade ”EU:s strategiska kompass”). Områden som dessutom kommer att tas upp för diskussion är till exempel utvecklingen av EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) och EU:s försvarsfond.

Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Atlantkommittén och Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige

Inledningsanförande 
Peter Hultqvist (S), Sveriges försvarsminister

Paneldeltagare
Pål Jonson (M), Ordförande riksdagens försvarsutskott
Timo Pesonen, Generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor (GD Defis)
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council
Christian Leffler, tidigare biträdande chef för EU:s utrikestjänst

Samtalet modereras av Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige.

📆Datum: 25 februari 2021

⏰Tid: kl. 16.00 – 17.00

🎥 Seminariet livesänds på följande plattformar:

Webbinarium: Sveriges ordförandeskap i OSSE

Onsdagen den 17 februari kl. 17.00-18.00
Webbinarium via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till webbinariet


Den 1 januari 2021 tog Sverige över ordförandeklubban för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Uppdraget är ett uttryck för svenskt ansvarstagande för OSSE men också för multilateralism, fred och för upprätthållandet av den europeiska säkerhetsordningen. Organisationen har sina rötter i Helsingforsslutakten från 1975, som utgör grunden för den europeiska säkerhetsordningen. En viktig uppgift under ordförandeåret blir att stärka respekten för OSSE:s grundläggande principer.

Atlantkommittén bjuder in till ett webbinarium för att belysa det svenska ordförandeskapets prioriteringar såväl som OSSE:s utmaningar. Vid webbinariet deltar Sveriges OSSE-ambassadör Ulrika Funered och Göran Lennmarker, som mellan 2006-2008 var president för OSSE:s parlamentariska församling. Efter deras respektive presentationer kommer det finnas utrymme för frågor och diskussion. 

Video: Webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”

Missade ni vår webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar” så kan ni se hela konferensen i videospelaren nedan.

Webbkonferensen genomfördes den 3 februari under ledning av Bo Hugemark med föredrag av Gudrun Persson, Krister Pallin, Robert Dalsjö, Karlis Neretnieks och Ann-Sofie Dahl. Analyser och diskussion kring hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Webbkonferens: Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar


Svenska Atlantkommittén bjuder in till en webbkonferens för att analysera och diskutera hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Säkerheten i Östersjöområdet handlar i dagsläget framför allt om att kunna avhålla Ryssland från väpnad aggression mot de baltiska staterna. Icke-militär krigföring pågår redan.

Genom de baltiska staternas NATO-anslutning 2004 skapades en tröskel mot militära angrepp, och den höjdes när det efter Georgienkriget genomfördes krigsplanläggning och ytterligare genom det rotationssystem av stridsgrupper från alliansen som tillkom 2017. Dessa styrkor brukar betecknas som ”snubbeltråd”. De måste kunna kompletteras med tillförda förstärkningar och insatser av flygstridskrafter. Detta ger Sverige en viktig roll.

Den svenska solidaritetsförklaringen utsäger att vi kommer att dras in vid en militär konflikt och att vi ska vara beredda att ge militärt stöd. Samtidigt är vi fortfarande alliansfria.


När: Onsdagen den 3 februari kl. 14.30-17.30
Var: Webbkonferens via Zoom (registrering via knappen nedan) eller via vår Facebook-sida

Anmäl dig genom knappen ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen. Konferensen sänds också live på vår Facebook-sida.


PROGRAM

14.30 Ryska säkerhetspolitiska prioriteringar – hot och drivkrafter
Gudrun Persson, docent, forskningsledare vid FOI
 
15.00 Styrke- och tidsförhållanden avseende ryska och NATO-stridskrafternas insättande – Hur kan de påverkas av svenska/finska åtgärder? Vilken förberedande operativ planläggning kräver detta?

Krister Pallin, forskningsledare vid FOI
 
15.30 Ryska A2/AD och möjligheter att bryta den – Svenska/finska bidrag härtill

Robert Dalsjö, överingenjör vid FOI
 
16.00 Möjliga svenska/finska stödaktioner i förebyggande syfte och vid ett angrepp – Behov av förberedande operativ planläggning

Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare rektor vid FHS
 
16.30 Politisk splittring i NATO som skulle kunna försena/förhindra förebyggande insatser/utlösande av artikel 5 – Svenska/finska möjligheter att som medlem(mar) påverka detta (”tip the balance”)

Ann-Sofie Dahl, docent, Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council
 
17.00-17.30 Avslutande kommentarer

Moderator: Bo Hugemark, överste, hedersordförande i Atlantkommittén


Bli medlem i Atlantkommittén eller Förnya ditt medlemskap!

Om du önskar bli medlem eller förnya ditt medlemskap kan du sätta in årsavgiften på Svenska Atlantkommitténs plusgirokonto 608 93 88-0. Ange då namn och e-postadress i inbetalningsformulärets meddelandeplats. Årsavgiften är 300 kr samt 100 kr för personer t.o.m. 30 år.

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

Riksdagsmajoritet för Nato-option – Ett steg närmare ett medlemskap

En riksdagsmajoritet står nu bakom en svensk Nato-option. Under onsdagen fattade riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott, med ordförande Pål Johnson (M), beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att införa en tydlig Nato-option i den säkerhetspolitiska linjen.

Beslutet kunde fattas efter att Sverigedemokraterna ändrat sin ståndpunkt i frågan och ställt sig bakom samma linje som Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Beskedet från SD gäller enbart synen på Nato-optionen, och inte frågan om medlemskap. Om det framöver ändras skulle det innebära att en klar majoritet i riksdagen står bakom ett svenskt  medlemskap i Nato.

Atlantkommittén välkomnar dagens besked.

Även om dagens besked  stannar vid en Nato-option kommer det att påverka den säkerhets- och utrikespolitiska linjen. Beskedet visar att försvaret av Sverige är en viktig angelägenhet och att vi inom Atlantkommitén fortsatt behöver jobba aktivt för ett framtida medlemskap i alliansen. Ett medlemskap som är avgörande för säkerheten i vårt närområde.

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här

Seminarium om ett säkrare Europa: Hur kan Tyskland och Sverige bidra?

Svenska Atlantkommitén vill tillsammans med Konrad Adenauer stiftelsen bjuda in till ett online-seminarium den 10 December kl 18.15-19.15.

Seminariet genomförs på engelska och via Zoom. Klicka på anmälningslänken längre ner för att delta.

Baltic Operations 2015
B-52H Stratofortress tillsammans med fyra stycken JAS-39 Gripen under övningen Baltops 11 juni 2015
Foto: Försvarsmakten

Sverige och Tyskland delar värderingar i många centrala frågor däribland frihandel, mänskliga rättigheter och klimatförändringar vilket har bidragit till de två ländernas nära samarbeten inom EU.

Med det faktum att vår omvärld succesivt blir mer farlig har det medfört en ökande medvetenhet mellan Sverige och Tyskland om att ett närmare samarbete kring säkerhetsfrågor är en nödvändighet.

2017 skrev Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och dåvarande Försvarsminister Ursula von der Leyen (CDU) under en avsiktsförklaring för att skicka en signal till omvärlden om de två länders fördjupade försvarssamarbeten. Vad har avsiktsförklaringen resulterat i och vad kan förväntas de kommande åren?

Presidentvalet i USA där Joe Biden blivit vald till president har gett förnyad energi till diskussionen om den Transatlantiska länken. Hur kommer valet påverka hur ser Sverige och Tyskland ser på det samarbetet? Vilken ståndpunkt bör de båda länderna ta för öka säkerheten i vår del av världen?

PROGRAM

18:15 Öppningsanförande och välkomnande

  • Annicka Engblom, Ordförande i Svenska Atlantkommitén och Riksdagsledamot (Moderaterna)
  • Gabriele Baumann, Nordisk representant, Konrad-Adenauer-Stiftung (KAS)

Speakers’ Input (10 min vardera)

  • Kristina BergendalRådgivare på Försvarsmaktens Högkvarter, Ledningsstabens Inriktningsavdelning
  • Brigadgeneral (ret.) Armin Staigis, fd. Vice ordförande över Tysklands säkerhetspolitiska institut, medlem i KAS Förvaltningsråd

Erik Thyselius från Svenska Atlantkommitén kommer att moderera diskussionen
 
Q&A

19:15 Slut

USA återtar ledningen?

President- och kongressvalen i USA tisdag 3 november kan innebära att USA återtar sin roll som kraftfull aktör i världspolitiken och som ledare av västvärlden. Göran Lennmarker analyserar utrikespolitikens utveckling vid en Biden-seger. Läs mer

Remissvar på ”Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen”

Svenska Atlantkommittén har av UD inbjudits att lämna synpunkter på utredningen. Kommittén delar helt utredarens slutsats att Sverige varken bör underteckna eller ratificera konventionen.  Läs mer