SvD Ledare: ”Ett monumentalt misstag att lära av”

Trots goda avsikter och ett enormt engagemang – diplomatiskt, militärt, biståndsmässigt – är utfallet i Afghanistan nedslående, skriver Diana Janse, Senior fellow på Frivärld och tidigare mångårig diplomat bland annat verksam i Afghanistan.


Diane Janse skriver på SvD ledare om vad som kan väntas efter talibanernas turbulenta maktövertagande.

I takt med att talibanstyret tonar fram kommer Sverige behöva ta ställning i en del frågeställningar rådande bistånd och hur man ska förhålla sig till den nya regeringen. Läs hennes artikel för att tag del av vad vi kan göra ur ett kort och ett långt perspektiv.

Hennes artikel återfinns på SvD Ledare > här

Diana Janse, tidigare ambassadör Senior fellow för Frivärld och riksdagskandidat (M).
Diana Janse, tidigare ambassadör, Senior fellow för Frivärld och riksdagskandidat (M).

En sommarhälsning

Under året har kommittén genomfört en rad olika seminarier och publicerat flera olika artiklar. Några av seminarierna har avhandlat Säkerheten i Östersjön, Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetssamarbete, Erdogans Turkiet. Av våra artiklar som publicerats i olika nyhetskanaler kan vi återblicka vår debatt kring hur Allianslösheten tjänar Ryssland väl och Svensk Natooption – ett steg i rättan tid.

Kommiténs styrelse har varit väldigt aktiv i att påverka och betona vikten av en tydlig säkerhetspolitisk linje, allt i syfte att bredda perspektivet och fördjupa debatten. Vi har även inom styrelsen haft flertalet möten med våra partnerorganisationer Atlantic Treaty Association och Konrad-Adenauer-Stiftung där vi samarrangerat olika aktiviteter och bjudit in föreläsare.

En milstolpe som slog ner i slutet av föregående år var att en riksdagsmajoritet ställde sig bakom en NATO option, vilket innebär att det finns en riksdagsmajoritet för att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i NATO. Det är en stark säkerhetspolitik signal och som höjer den krigsavhållande effekten. Utifrån det beskedet kommer vi fortsatt jobba vidare att få en bredare acceptans för NATO. Vi fick även ett presidentskifte i Vita huset vilket ledde till förnyat hopp om ett ökat samarbete över atlanten.

Efter sommaren kommer våra seminarier och möten återigen att ta vid och då kommer vi bland annat arrangera ett seminarium om Fransk säkerhetspolitik inför franska ordförandeskapet 2022 och ett Tysklandsseminarium om kanslervalet. Vi fortsätter även diskussionen kring säkerheten i Östersjöregionen och kommer även bevaka Zapad 2021 som genomförs under hösten. Sist men inte minst firar Svenska Atlantkommitén sitt 25-årsjubileum där vi hoppas på att kunna arrangera ett jubileum i månadsskiftet november-december. Förhoppningen är att ett sådant jubileum kan ske under normala förhållanden och inte behöva begränsas till enbart ett digitalt möte.

Avslutningsvis så vill vi i Svenska Atlantkommitén önska er en glad midsommar och en riktigt härlig sommar.

Vill du stötta kommiténs arbete och ta del av våra slutna seminarier och aktiviteter? Bli medlem i Svenska Atlantkommitén!

Nationaldagen

Svenska Atlantkommitén önskar eder alla en glad nationaldag. En särskild hälsning till våra internationella partners som jobbar för att stärka våra samarbeten i syfte att skapa fred och säkerhet i vår värld.

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse Gustav Vasas val till Sveriges kung 1523 och 1809 års regeringsform. Sedan 1983 blev det officiellt Sveriges nationaldag då den innan kallades för svenska flaggans dag.

Vill ni tag del av firandet som sweden.se arrangerande så kan ni tag del av det via deras YouTube på följande länk: National Day of Sweden 2021 – live on 6 June – YouTube

Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

Tack för er insats!

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbinarium: Erdogans Turkiet: utmaning och dilemma för EU, USA och NATO


Onsdagen den 7 april arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council ett seminarium om Turkiets förhållande till EU, USA och NATO.

Turkiet, med 84 miljoner invånare, är paradoxernas land som medlem av NATO, kandidatland till EU och till majoriteten muslimskt Landet har utvecklats i starkt auktoritär riktning och är militärt involverat i ett antal grannländer, som Syrien, Irak, Azerbajdzjan, Östra Medelhavet, Libyen m.fl. Turkiet, med NATO:s näst starkaste krigsmakt, är därtill det medlemsland som av olika skäl valt att satsa på ett ryskt luftvärnssystem, S-400.

Vid årsskiftet skedde en överenskommelse mellan Bryssel och Washington om att söka samordna EU:s och USA:s Turkietpolitik i syfte att hitta en balans mellan tillmötesgående och konfrontation utan att alienera Erdogans starkt kontroversiella regim och driva Turkiet i armarna på Putins Ryssland.

USA har många andra utmaningar, men för EU framstår paradoxernas och den aggressiva utrikespolitikens Turkiet som dess kanske mest krävande utmaning av alla inom det säkerhetspolitiska området. Inte minst i territorialvattenkonflikten med Grekland. I fråga om NATO uppstår frågan om alliansens motståndskraft mot ett synnerligen ansträngt turkisk-amerikanskt förhållande. Turkietfrågan var ett huvudnummer vid högnivåmötena inom EU och NATO nyligen.


Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Svenska Atlantkommittén

Paneldeltagare
Dr Michael Sahlin, Institutet för Turkietfrågor vid Stockholms universitet
Verksam vid SIPRI och Krigsvetenskapsakademien, tidigare ambassadör i Turkiet samt fd. ordförande för Atlantkommittén

Aron Lund, analytiker på FOI
Forskar om Mellanöstern, Syrienkriget och konflikterna i östra Medelhavsregionen

Samtalet modereras av Annicka Engblom

📆Datum: 7 april 2021

⏰Tid: kl. 18.00 – 19.00

🎥 Seminariet livesänds via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen.


ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL


Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära. 

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbinarium: Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetsarbete


Torsdagen den 25 februari arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council tillsammans med Europahuset ett seminarium om EU:s försvars- och säkerhetsarbete.


Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarssamarbete. Ingen europeisk stat kan på egen hand möta alla dagens allvarliga och komplexa säkerhetspolitiska utmaningar eller få genomslag som global aktör. I detta webbinarium kommer vi att diskutera vilken politisk inriktning EU:s säkerhets- och försvarssamarbete bör ta och vilken roll Sveriges ser sig ha i detta (den så kallade ”EU:s strategiska kompass”). Områden som dessutom kommer att tas upp för diskussion är till exempel utvecklingen av EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) och EU:s försvarsfond.

Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Atlantkommittén och Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige

Inledningsanförande 
Peter Hultqvist (S), Sveriges försvarsminister

Paneldeltagare
Pål Jonson (M), Ordförande riksdagens försvarsutskott
Timo Pesonen, Generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor (GD Defis)
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council
Christian Leffler, tidigare biträdande chef för EU:s utrikestjänst

Samtalet modereras av Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige.

📆Datum: 25 februari 2021

⏰Tid: kl. 16.00 – 17.00

🎥 Seminariet livesänds på följande plattformar:

Webbinarium: Sveriges ordförandeskap i OSSE

Onsdagen den 17 februari kl. 17.00-18.00
Webbinarium via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till webbinariet


Den 1 januari 2021 tog Sverige över ordförandeklubban för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Uppdraget är ett uttryck för svenskt ansvarstagande för OSSE men också för multilateralism, fred och för upprätthållandet av den europeiska säkerhetsordningen. Organisationen har sina rötter i Helsingforsslutakten från 1975, som utgör grunden för den europeiska säkerhetsordningen. En viktig uppgift under ordförandeåret blir att stärka respekten för OSSE:s grundläggande principer.

Atlantkommittén bjuder in till ett webbinarium för att belysa det svenska ordförandeskapets prioriteringar såväl som OSSE:s utmaningar. Vid webbinariet deltar Sveriges OSSE-ambassadör Ulrika Funered och Göran Lennmarker, som mellan 2006-2008 var president för OSSE:s parlamentariska församling. Efter deras respektive presentationer kommer det finnas utrymme för frågor och diskussion. 

Video: Webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”

Missade ni vår webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar” så kan ni se hela konferensen i videospelaren nedan.

Webbkonferensen genomfördes den 3 februari under ledning av Bo Hugemark med föredrag av Gudrun Persson, Krister Pallin, Robert Dalsjö, Karlis Neretnieks och Ann-Sofie Dahl. Analyser och diskussion kring hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.