Svenska Atlantkommitténs välkomnar till konferens den 23 november 2022

Onsdag den 23 november kl. 13.00-16.00 äger Svenska Atlantkommitténs årliga konferens rum i Frivärlds lokaler på Kungsgatan 60 i Stockholm. Dörrarna öppnar kl. 12.30 och konferensen inleds kl. 13.

Teman för årets konferens är kriget i Ukraina och Sveriges kommande medlemskap i Nato. Schemat för konferensen är följande:

13.00: Inledning av ordförande Annicka Engblom
13.05-13.25: Utfrågning om kriget i Ukraina
Oscar Jonsson
13.30-14.15: Paneldiskussion med ambassadörer om Sverige som Nato-medlem
Frankrikes, Norges och Litauens ambassadörer
14.15-14.45: Kaffepaus och mingel
14.45-15.30: Paneldiskussion om Sveriges roll i Nato
Karlis Neretnieks, Carl Bergqvist, Jörgen Berglund
15.30-15.45: Avslutande ord av moderator/Atlantkommittén

Anmälan sker till info@atlantkommitten.se senast den 22 november.

Sverige ansöker om Natomedlemskap


Idag den 16 maj 2022 kom det historiska beskedet om att Sverige ansöker om Natomedlemskap.

Den svenska regeringen har på ett extrainsatt sammanträde bestämt att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Statsminister Magdalena Andersson (S) höll tillsammans med oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) en historisk presskonferens.


Tidigare under dagen hölls en säkerhetspolitisk debatt i riksdagens kammare, där en bred majoritet av riksdagens partier ställde sig bakom en Natoanslutning. Finlands regering fattade beslut tidigare under söndagen om att skicka in sin ansökan. Det som sker härnäst är att den formella ansökan kommer att lämnas in av den svenska Natoambassadören, samtidigt med Finland.

Atlantkommiténs har sedan tidigare förordat att ett medlemskap i alliansen ska föregås av en stor nationell politisk enighet samt att beslut om ansökan ska fattas i nära dialog tillsammans med Finland.

Perioden fram till dess att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen kan komma att präglas av olika sorters av påverkansoperationer och propaganda. Det viktigaste blir nu att ansökningsprocessen sker skyndsamt samt på ett säkert och korrekt sätt.

Natos huvudsyfte är att värna medlemsländernas frihet, fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgan. Nato bygger på demokratiska värderingar och samarbete inom försvars- och säkerhetsfrågor för att bygga ömsesidigt förtroende och förhindra konflikter.

”Sverige ansöker om medlemskap i Nato. Det är militärstrategiskt rätt. Därför har det varit mitt militära råd till regeringen. Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt.” – Sveriges Överbefälhavare, Micael Bydén

ÖB om Natoansökan: ”Ett viktigt och historiskt beslut”


Vår säkerhet bygger vi med andra, något som den svenska försvarsförmågan redan delvis är dimensionerat för genom samverkan med andra länder. Att fördjupa samarbetet genom Nato, ökar det nordiska försvarssamarbetet ytterligare tillsammans med våra grannländer. Med medlemskapet får vi också bättre större möjligheter att påverka och ta ansvar för frågor som rör vår säkerhet i vårt närområde.

Tillsammans med övriga länder i Nato kommer Sverige och Finland bidra med stabilitet och säkerhet i Östersjöregionen och Nordkalotten.

S säger ja till medlemskap i Nato

Den 15 maj fattade den Socialdemokratiska partistyrelsen det historiska beslutet att ställa sig bakom ett Svenskt Natomedlemskap. Statsminister Magdalena Andersson (S) redogjorde för den process som lett fram till beslutet, och hur den säkerhetspolitiska dialogen har förts.

Det finns nu än en mer bred riksdagsmajoritet för ett Natomedlemskap.

Tidigare under dagen fattade även Finland det officiella beslutet om att ansöka om ett medlemskap i alliansen.

Svenska Atlantkommitén välkomnar Socialdemokraternas beslut att säga ja till Nato och ser fram emot en snar och gemensam svensk-finsk medlemsansökan. Viktigt för våra länders säkerhet och försvar och både europeiska och transatlantiska samarbeten.

Report: ”Why Finland and Sweden can join NATO with unprecedented speed”

By Christopher Skaluba and Anna Wieslander

By now, it’s no secret: Russia’s full-scale invasion of Ukraine has triggered militarily non-aligned Finland and Sweden to reconsider their national security strategies. Thursday’s news that Finnish leaders want their country to join NATO “without delay” will likely be followed by a similar decision by Sweden.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg has repeatedly said both are NATO’s “closest partners” and supports a fast-tracked accession—taking place over a matter of weeks, not months or years as for previous new members. 

Read the full article on The Atlantic Council

Christopher Skaluba is the director of the Transatlantic Security Initiative at the Atlantic Council’s Scowcroft Center for Strategy and Security.

Anna Wieslander is the director of Northern Europe at the Council’s Europe Center.

NATO membership of Finland and Sweden


NATO’s door is now open to Finland and Sweden. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council suggest that both countries should make national decisions on applying for NATO membership jointly at the earliest convenience. Both Atlantic Councils support the rapid accession of Finland and Sweden to NATO as well as the progress of membership processes at a timely basis. Close mutual coordination between countries in all stages of the accession process as well as the similar timelines regarding decisions on the NATO membership are of paramount importance. Together Finland and Sweden have better premises for the accession negotiations with NATO.

Finland and Sweden share the same security environment. NATO membership of both countries would strengthen regional security and increase stability in Northern Europe. NATO membership would strengthen defense capabilities and increase both countries’ influence on security related matters in the neighboring region. With Finland´s and Sweden’s NATO memberships, all the Nordic countries would be members of NATO. That would inherently constitute a safe and stable operating environment for international investments.

Finland and Sweden are part of the West, Member States of the European Union and NATO’s Enhanced Opportunities Partners. Both countries have worked closely with NATO for nearly thirty years. Finland and Sweden are considered as security providers which would bring advantages and added value to the Alliance. With NATO membership of Finland and Sweden, the North would become united and undivided.



The Atlantic Council of Finland (http://atlanttiseura.fi/) and the Swedish Atlantic Council (https://atlantkommitten.se/) are independent, non-partisan, non-governmental and non-profit organizations promoting transatlantic discussion, research, education and provide information with a special focus on NATO and European Union. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council, together with 35 other national Atlantic Councils, are members of the Atlantic Treaty Association (http://www.atahq.org/).

Analys: ”Säkerheten i Östersjö­området – Sveriges roll och ansvar”

Trots goda avsikter och ett enormt engagemang – diplomatiskt, militärt, biståndsmässigt – är utfallet i Afghanistan Behöver Europeiska stater visa starkare vilja och förmåga att man värnar den egna säkerheten i syfte att säkra ett engagemang från USA i händelse av en konflikt?


Läs Bo Hugemarks rekapitulation från det seminarium Atlantkommitén arrangerade den 3 februari.


Seminariet återfinns på Kungl. Krigsvetenskapsakademins hemsida samt här på Svenska Atlantkommiténs hemsida.

Länk till seminariet > här

Länk till artikeln på Kungl. Krigsvetenskapsakademin > här

Bo Hugemark, ledamot i Svenska Atlantkommitén tillika Kungl. Krigsvetenskapsakademin.

SvD Ledare: ”Ett monumentalt misstag att lära av”

Trots goda avsikter och ett enormt engagemang – diplomatiskt, militärt, biståndsmässigt – är utfallet i Afghanistan nedslående, skriver Diana Janse, Senior fellow på Frivärld och tidigare mångårig diplomat bland annat verksam i Afghanistan.


Diane Janse skriver på SvD ledare om vad som kan väntas efter talibanernas turbulenta maktövertagande.

I takt med att talibanstyret tonar fram kommer Sverige behöva ta ställning i en del frågeställningar rådande bistånd och hur man ska förhålla sig till den nya regeringen. Läs hennes artikel för att tag del av vad vi kan göra ur ett kort och ett långt perspektiv.

Hennes artikel återfinns på SvD Ledare > här

Diana Janse, tidigare ambassadör Senior fellow för Frivärld och riksdagskandidat (M).
Diana Janse, tidigare ambassadör, Senior fellow för Frivärld och riksdagskandidat (M).

En sommarhälsning

Under året har kommittén genomfört en rad olika seminarier och publicerat flera olika artiklar. Några av seminarierna har avhandlat Säkerheten i Östersjön, Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetssamarbete, Erdogans Turkiet. Av våra artiklar som publicerats i olika nyhetskanaler kan vi återblicka vår debatt kring hur Allianslösheten tjänar Ryssland väl och Svensk Natooption – ett steg i rättan tid.

Kommiténs styrelse har varit väldigt aktiv i att påverka och betona vikten av en tydlig säkerhetspolitisk linje, allt i syfte att bredda perspektivet och fördjupa debatten. Vi har även inom styrelsen haft flertalet möten med våra partnerorganisationer Atlantic Treaty Association och Konrad-Adenauer-Stiftung där vi samarrangerat olika aktiviteter och bjudit in föreläsare.

En milstolpe som slog ner i slutet av föregående år var att en riksdagsmajoritet ställde sig bakom en NATO option, vilket innebär att det finns en riksdagsmajoritet för att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i NATO. Det är en stark säkerhetspolitik signal och som höjer den krigsavhållande effekten. Utifrån det beskedet kommer vi fortsatt jobba vidare att få en bredare acceptans för NATO. Vi fick även ett presidentskifte i Vita huset vilket ledde till förnyat hopp om ett ökat samarbete över atlanten.

Efter sommaren kommer våra seminarier och möten återigen att ta vid och då kommer vi bland annat arrangera ett seminarium om Fransk säkerhetspolitik inför franska ordförandeskapet 2022 och ett Tysklandsseminarium om kanslervalet. Vi fortsätter även diskussionen kring säkerheten i Östersjöregionen och kommer även bevaka Zapad 2021 som genomförs under hösten. Sist men inte minst firar Svenska Atlantkommitén sitt 25-årsjubileum där vi hoppas på att kunna arrangera ett jubileum i månadsskiftet november-december. Förhoppningen är att ett sådant jubileum kan ske under normala förhållanden och inte behöva begränsas till enbart ett digitalt möte.

Avslutningsvis så vill vi i Svenska Atlantkommitén önska er en glad midsommar och en riktigt härlig sommar.

Vill du stötta kommiténs arbete och ta del av våra slutna seminarier och aktiviteter? Bli medlem i Svenska Atlantkommitén!

Nationaldagen

Svenska Atlantkommitén önskar eder alla en glad nationaldag. En särskild hälsning till våra internationella partners som jobbar för att stärka våra samarbeten i syfte att skapa fred och säkerhet i vår värld.

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse Gustav Vasas val till Sveriges kung 1523 och 1809 års regeringsform. Sedan 1983 blev det officiellt Sveriges nationaldag då den innan kallades för svenska flaggans dag.

Vill ni tag del av firandet som sweden.se arrangerande så kan ni tag del av det via deras YouTube på följande länk: National Day of Sweden 2021 – live on 6 June – YouTube

Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén