Nationaldagen

Svenska Atlantkommitén önskar eder alla en glad nationaldag. En särskild hälsning till våra internationella partners som jobbar för att stärka våra samarbeten i syfte att skapa fred och säkerhet i vår värld.

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse Gustav Vasas val till Sveriges kung 1523 och 1809 års regeringsform. Sedan 1983 blev det officiellt Sveriges nationaldag då den innan kallades för svenska flaggans dag.

Vill ni tag del av firandet som sweden.se arrangerande så kan ni tag del av det via deras YouTube på följande länk: National Day of Sweden 2021 – live on 6 June – YouTube

Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

Tack för er insats!

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbinarium: Erdogans Turkiet: utmaning och dilemma för EU, USA och NATO


Onsdagen den 7 april arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council ett seminarium om Turkiets förhållande till EU, USA och NATO.

Turkiet, med 84 miljoner invånare, är paradoxernas land som medlem av NATO, kandidatland till EU och till majoriteten muslimskt Landet har utvecklats i starkt auktoritär riktning och är militärt involverat i ett antal grannländer, som Syrien, Irak, Azerbajdzjan, Östra Medelhavet, Libyen m.fl. Turkiet, med NATO:s näst starkaste krigsmakt, är därtill det medlemsland som av olika skäl valt att satsa på ett ryskt luftvärnssystem, S-400.

Vid årsskiftet skedde en överenskommelse mellan Bryssel och Washington om att söka samordna EU:s och USA:s Turkietpolitik i syfte att hitta en balans mellan tillmötesgående och konfrontation utan att alienera Erdogans starkt kontroversiella regim och driva Turkiet i armarna på Putins Ryssland.

USA har många andra utmaningar, men för EU framstår paradoxernas och den aggressiva utrikespolitikens Turkiet som dess kanske mest krävande utmaning av alla inom det säkerhetspolitiska området. Inte minst i territorialvattenkonflikten med Grekland. I fråga om NATO uppstår frågan om alliansens motståndskraft mot ett synnerligen ansträngt turkisk-amerikanskt förhållande. Turkietfrågan var ett huvudnummer vid högnivåmötena inom EU och NATO nyligen.


Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Svenska Atlantkommittén

Paneldeltagare
Dr Michael Sahlin, Institutet för Turkietfrågor vid Stockholms universitet
Verksam vid SIPRI och Krigsvetenskapsakademien, tidigare ambassadör i Turkiet samt fd. ordförande för Atlantkommittén

Aron Lund, analytiker på FOI
Forskar om Mellanöstern, Syrienkriget och konflikterna i östra Medelhavsregionen

Samtalet modereras av Annicka Engblom

📆Datum: 7 april 2021

⏰Tid: kl. 18.00 – 19.00

🎥 Seminariet livesänds via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen.


ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL


Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära. 

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbinarium: Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetsarbete


Torsdagen den 25 februari arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council tillsammans med Europahuset ett seminarium om EU:s försvars- och säkerhetsarbete.


Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarssamarbete. Ingen europeisk stat kan på egen hand möta alla dagens allvarliga och komplexa säkerhetspolitiska utmaningar eller få genomslag som global aktör. I detta webbinarium kommer vi att diskutera vilken politisk inriktning EU:s säkerhets- och försvarssamarbete bör ta och vilken roll Sveriges ser sig ha i detta (den så kallade ”EU:s strategiska kompass”). Områden som dessutom kommer att tas upp för diskussion är till exempel utvecklingen av EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) och EU:s försvarsfond.

Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Atlantkommittén och Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige

Inledningsanförande 
Peter Hultqvist (S), Sveriges försvarsminister

Paneldeltagare
Pål Jonson (M), Ordförande riksdagens försvarsutskott
Timo Pesonen, Generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor (GD Defis)
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council
Christian Leffler, tidigare biträdande chef för EU:s utrikestjänst

Samtalet modereras av Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige.

📆Datum: 25 februari 2021

⏰Tid: kl. 16.00 – 17.00

🎥 Seminariet livesänds på följande plattformar:

Webbinarium: Sveriges ordförandeskap i OSSE

Onsdagen den 17 februari kl. 17.00-18.00
Webbinarium via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till webbinariet


Den 1 januari 2021 tog Sverige över ordförandeklubban för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Uppdraget är ett uttryck för svenskt ansvarstagande för OSSE men också för multilateralism, fred och för upprätthållandet av den europeiska säkerhetsordningen. Organisationen har sina rötter i Helsingforsslutakten från 1975, som utgör grunden för den europeiska säkerhetsordningen. En viktig uppgift under ordförandeåret blir att stärka respekten för OSSE:s grundläggande principer.

Atlantkommittén bjuder in till ett webbinarium för att belysa det svenska ordförandeskapets prioriteringar såväl som OSSE:s utmaningar. Vid webbinariet deltar Sveriges OSSE-ambassadör Ulrika Funered och Göran Lennmarker, som mellan 2006-2008 var president för OSSE:s parlamentariska församling. Efter deras respektive presentationer kommer det finnas utrymme för frågor och diskussion. 

Video: Webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”

Missade ni vår webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar” så kan ni se hela konferensen i videospelaren nedan.

Webbkonferensen genomfördes den 3 februari under ledning av Bo Hugemark med föredrag av Gudrun Persson, Krister Pallin, Robert Dalsjö, Karlis Neretnieks och Ann-Sofie Dahl. Analyser och diskussion kring hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Webbkonferens: Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar


Svenska Atlantkommittén bjuder in till en webbkonferens för att analysera och diskutera hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Säkerheten i Östersjöområdet handlar i dagsläget framför allt om att kunna avhålla Ryssland från väpnad aggression mot de baltiska staterna. Icke-militär krigföring pågår redan.

Genom de baltiska staternas NATO-anslutning 2004 skapades en tröskel mot militära angrepp, och den höjdes när det efter Georgienkriget genomfördes krigsplanläggning och ytterligare genom det rotationssystem av stridsgrupper från alliansen som tillkom 2017. Dessa styrkor brukar betecknas som ”snubbeltråd”. De måste kunna kompletteras med tillförda förstärkningar och insatser av flygstridskrafter. Detta ger Sverige en viktig roll.

Den svenska solidaritetsförklaringen utsäger att vi kommer att dras in vid en militär konflikt och att vi ska vara beredda att ge militärt stöd. Samtidigt är vi fortfarande alliansfria.


När: Onsdagen den 3 februari kl. 14.30-17.30
Var: Webbkonferens via Zoom (registrering via knappen nedan) eller via vår Facebook-sida

Anmäl dig genom knappen ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen. Konferensen sänds också live på vår Facebook-sida.


PROGRAM

14.30 Ryska säkerhetspolitiska prioriteringar – hot och drivkrafter
Gudrun Persson, docent, forskningsledare vid FOI
 
15.00 Styrke- och tidsförhållanden avseende ryska och NATO-stridskrafternas insättande – Hur kan de påverkas av svenska/finska åtgärder? Vilken förberedande operativ planläggning kräver detta?

Krister Pallin, forskningsledare vid FOI
 
15.30 Ryska A2/AD och möjligheter att bryta den – Svenska/finska bidrag härtill

Robert Dalsjö, överingenjör vid FOI
 
16.00 Möjliga svenska/finska stödaktioner i förebyggande syfte och vid ett angrepp – Behov av förberedande operativ planläggning

Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare rektor vid FHS
 
16.30 Politisk splittring i NATO som skulle kunna försena/förhindra förebyggande insatser/utlösande av artikel 5 – Svenska/finska möjligheter att som medlem(mar) påverka detta (”tip the balance”)

Ann-Sofie Dahl, docent, Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council
 
17.00-17.30 Avslutande kommentarer

Moderator: Bo Hugemark, överste, hedersordförande i Atlantkommittén


Bli medlem i Atlantkommittén eller Förnya ditt medlemskap!

Om du önskar bli medlem eller förnya ditt medlemskap kan du sätta in årsavgiften på Svenska Atlantkommitténs plusgirokonto 608 93 88-0. Ange då namn och e-postadress i inbetalningsformulärets meddelandeplats. Årsavgiften är 300 kr samt 100 kr för personer t.o.m. 30 år.

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här