REMISSVAR FÖR NATO


Svenska Atlantkommittén bjöds in av Utrikesdepartementet att lämna synpunkter på promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds2022:24). I promemorian föreslås riksdagen att dels godkänna Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato.

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nato. Samtidigt ansökte Finland om Natomedlemskap. Natos medlemsstater undertecknade den 5 juli 2022 de anslutnings­protokoll som gav Sverige respektive Finland status som inbjudna länder till Nato.

Atlantkommittén har sedan länge verkat för ett svenskt inträde i den nordatlantiska alliansen. Med ett Ryskt anfallskrig mot Ukraina har den europeiska säkerhetsordningen rubbats och försämrats drastiskt. Tillsammans med vårt grannland Finland, är en snabb anslutning in i alliansen viktig för att bidra till det gemensamma kollektiva försvaret av vårt närområde.

Sammanfattning
Svenska Atlantkommittén ställer sig i det hela positiv till skrivningarna i promemorian och stöder i stort förslagna lagändringar med syfte att möjliggöra ett snabbt förfarande efter det att Sverige erbjudits medlemskap i Nato samt till att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att kunna ta emot operativt militärt stöd från Nato.

Svenska Atlantkommittén ifrågasätter dock föreslagen lagändring med anledning av Sveriges medlemskap i Nato som det uttrycks i avsnitt 7.1.2 (s.49).

Report: ”Why Finland and Sweden can join NATO with unprecedented speed”

By Christopher Skaluba and Anna Wieslander

By now, it’s no secret: Russia’s full-scale invasion of Ukraine has triggered militarily non-aligned Finland and Sweden to reconsider their national security strategies. Thursday’s news that Finnish leaders want their country to join NATO “without delay” will likely be followed by a similar decision by Sweden.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg has repeatedly said both are NATO’s “closest partners” and supports a fast-tracked accession—taking place over a matter of weeks, not months or years as for previous new members. 

Read the full article on The Atlantic Council

Christopher Skaluba is the director of the Transatlantic Security Initiative at the Atlantic Council’s Scowcroft Center for Strategy and Security.

Anna Wieslander is the director of Northern Europe at the Council’s Europe Center.

NATO membership of Finland and Sweden


NATO’s door is now open to Finland and Sweden. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council suggest that both countries should make national decisions on applying for NATO membership jointly at the earliest convenience. Both Atlantic Councils support the rapid accession of Finland and Sweden to NATO as well as the progress of membership processes at a timely basis. Close mutual coordination between countries in all stages of the accession process as well as the similar timelines regarding decisions on the NATO membership are of paramount importance. Together Finland and Sweden have better premises for the accession negotiations with NATO.

Finland and Sweden share the same security environment. NATO membership of both countries would strengthen regional security and increase stability in Northern Europe. NATO membership would strengthen defense capabilities and increase both countries’ influence on security related matters in the neighboring region. With Finland´s and Sweden’s NATO memberships, all the Nordic countries would be members of NATO. That would inherently constitute a safe and stable operating environment for international investments.

Finland and Sweden are part of the West, Member States of the European Union and NATO’s Enhanced Opportunities Partners. Both countries have worked closely with NATO for nearly thirty years. Finland and Sweden are considered as security providers which would bring advantages and added value to the Alliance. With NATO membership of Finland and Sweden, the North would become united and undivided.



The Atlantic Council of Finland (http://atlanttiseura.fi/) and the Swedish Atlantic Council (https://atlantkommitten.se/) are independent, non-partisan, non-governmental and non-profit organizations promoting transatlantic discussion, research, education and provide information with a special focus on NATO and European Union. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council, together with 35 other national Atlantic Councils, are members of the Atlantic Treaty Association (http://www.atahq.org/).

Analys: ”Säkerheten i Östersjö­området – Sveriges roll och ansvar”

Trots goda avsikter och ett enormt engagemang – diplomatiskt, militärt, biståndsmässigt – är utfallet i Afghanistan Behöver Europeiska stater visa starkare vilja och förmåga att man värnar den egna säkerheten i syfte att säkra ett engagemang från USA i händelse av en konflikt?


Läs Bo Hugemarks rekapitulation från det seminarium Atlantkommitén arrangerade den 3 februari.


Seminariet återfinns på Kungl. Krigsvetenskapsakademins hemsida samt här på Svenska Atlantkommiténs hemsida.

Länk till seminariet > här

Länk till artikeln på Kungl. Krigsvetenskapsakademin > här

Bo Hugemark, ledamot i Svenska Atlantkommitén tillika Kungl. Krigsvetenskapsakademin.

Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL


Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära. 

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här

Rapport: Fem myter om Nato

Våra unga vänner på Sveriges Unga Atlantister – YATA Sweden anordnade en fullsatt paneldebatt den 6 april i Frivärlds lokaler på temat Fem myter om Nato. Panelen skedde i samband med lansering av en rapport med samma namn.

Rapporten hittar ni här:

http://frivarld.se/…/up…/2016/04/Fem-myter-om-Nato-Sua-1.pdf

Nytt policydokument: Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

Atlantkommittén presenterar ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

>Ladda ner här

Ny publikation om NATO:s nya spjutspetsförband och de baltiska länderna

Atlantkommitténs medlem och tillika docent vid Försvarshögskolan Tomas Ries har nyligen utgivet en ny artikel om NATO:s nya spjutspetsförband VJTF och vilken roll detta förband kan spela för de baltiska ländernas säkerhet. Artikeln publicerades i den holländska Atlantkommitténs tidning.

Läs artikeln >här

Ny rapport av Erik Brattberg: ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”

Atlantkommitténs styrelseledamot Erik Brattberg har nyligen skrivit en rapport ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”.

German Marshall Fund  publicerade rapporten som behandlar frihandelsavtalets geopolitiska betydelse i en multipolär världsordning.

>Rapporten finns här

Erik Brattberg arbetar på Frivärld och är verksam som Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC. Erik har gedigen bakgrund inom utrikes- och säkerhetspolitisk analys och opinionsbildning, inklusive erfarenhet från Atlantic Council, German Marshall Fund (GMF), Center for Transatlantic Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet (UI). Hans artiklar har publicerats i bl.a.Washington Post, Foreign Policy, Dagens Industrioch Svenska Dagbladet. Erik kommenterar ofta i både svensk och internationell media. Han innehar en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University där han var Fulbright-stipendiat samt en pol. mag. i statsvetenskap från Uppsala universitet.

Ny publikation: ”Natos framtid efter Ukraina”

Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson har publicerat skriften ”Natos framtid efter Ukraina – Vart går Nato efter Rysslands aggressioner och hur påverkar det Sverige?”

Grunderna för västs försvarssamarbete Nato har förändrats efter det ryska angreppet på Ukraina 2014. Det försämrade säkerhetsläget i Europa har medfört ett nytt fokus på åtgärder för kollektivt försvar och avskräckning. Det gör att Nato befinner sig i ett av de snabbaste omställningsskedena någonsin sedan alliansens bildande 1949.

Rysslands konfrontationspolitik mot väst lär inte avta i styrka eller omfattning. Nya politiska beslut vid kommande toppmöten väntas därför förstärka alliansen i ännu tydligare riktning på kärnuppgiftens väg. Vad det innebär för Sveriges säkerhetspolitiska roll och det svenska medlemskapet i Nato analyserar här Pål Jonson.

Beställ skriften hos >Frivärld

pal-jonsonPål Jonson är generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén. Han har disputerat i War Studies vid King´s College i London och har tidigare gästforskat vid Nato Defense College i Rom.

Hit men inte längre – Begränsningar för nordiskt försvarssamarbete

Atlantkommitténs styrelseledamot Sara Norrevik tillika doktorand vid Buffalo University har skrivit en ny rapport om begränsningarna i det nordiskt försvarssamarbetet.

Hitta rapporten här

NORDEFCO and NATO: ”Smart Defence” in the North?

Author: Ann-Sofie Dahl

May 2014

This paper takes a close look at Nordic Defense Cooperation, also known as NORDEFCO. It examines 1) the nature and substance of NORDEFCO, and how it has evolved over time; 2) its benefits and shortfalls, both now and in the future; and 3) whether it represents a regional complement or alternative to NATO.

Download report