Rapport

december 5, 2022

Remissvar för NATO

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Natomedlemskap, Säkerhetspolitik, Sverige

Svenska Atlantkommittén bjöds in av Utrikesdepartementet att lämna synpunkter på promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds2022:24). I promemorian föreslås riksdagen att dels godkänna Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato.

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nato. Samtidigt ansökte Finland om Natomedlemskap. Natos medlemsstater undertecknade den 5 juli 2022 de anslutningsprotokoll som gav Sverige respektive Finland status som inbjudna länder till Nato.

Atlantkommittén har sedan länge verkat för ett svenskt inträde i den nordatlantiska alliansen. Med ett Ryskt anfallskrig mot Ukraina har den europeiska säkerhetsordningen rubbats och försämrats drastiskt. Tillsammans med vårt grannland Finland, är en snabb anslutning in i alliansen viktig för att bidra till det gemensamma kollektiva försvaret av vårt närområde.

Sammanfattning
Svenska Atlantkommittén ställer sig i det hela positiv till skrivningarna i promemorian och stöder i stort förslagna lagändringar med syfte att möjliggöra ett snabbt förfarande efter det att Sverige erbjudits medlemskap i Nato samt till att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att kunna ta emot operativt militärt stöd från Nato.

Svenska Atlantkommittén ifrågasätter dock föreslagen lagändring med anledning av Sveriges medlemskap i Nato som det uttrycks i avsnitt 7.1.2 (s.49).

maj 15, 2022

Report: ”Why Finland and Sweden can join NATO with unprecedented speed”

Atlantic Treaty Association Nyhet, Rapport Finland, Nato, Natomedlemskap, Sverige

_{By Christopher Skaluba and Anna Wieslander}

By now, it’s no secret: Russia’s full-scale invasion of Ukraine has triggered militarily non-aligned Finland and Sweden to reconsider their national security strategies. Thursday’s news that Finnish leaders want their country to join NATO “without delay” will likely be followed by a similar decision by Sweden.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg has repeatedly said both are NATO’s “closest partners” and supports a fast-tracked accession—taking place over a matter of weeks, not months or years as for previous new members.

Read the full article on The Atlantic Council

_{Christopher Skaluba is the director of the Transatlantic Security Initiative at the Atlantic Council’s Scowcroft Center for Strategy and Security.}

_{Anna Wieslander is the director of Northern Europe at the Council’s Europe Center.}

maj 8, 2022

NATO membership of Finland and Sweden

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Atlantic Council, Atlantic Council of Finland, Atlantic Treaty Association, EU, Försvarsmakten, Nato, Natomedlemskap, Säkerhetspolitik

NATO’s door is now open to Finland and Sweden. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council suggest that both countries should make national decisions on applying for NATO membership jointly at the earliest convenience. Both Atlantic Councils support the rapid accession of Finland and Sweden to NATO as well as the progress of membership processes at a timely basis. Close mutual coordination between countries in all stages of the accession process as well as the similar timelines regarding decisions on the NATO membership are of paramount importance. Together Finland and Sweden have better premises for the accession negotiations with NATO.

Finland and Sweden share the same security environment. NATO membership of both countries would strengthen regional security and increase stability in Northern Europe. NATO membership would strengthen defense capabilities and increase both countries’ influence on security related matters in the neighboring region. With Finland´s and Sweden’s NATO memberships, all the Nordic countries would be members of NATO. That would inherently constitute a safe and stable operating environment for international investments.

Finland and Sweden are part of the West, Member States of the European Union and NATO’s Enhanced Opportunities Partners. Both countries have worked closely with NATO for nearly thirty years. Finland and Sweden are considered as security providers which would bring advantages and added value to the Alliance. With NATO membership of Finland and Sweden, the North would become united and undivided.

Chairman Annicka Engblom
Swedish Atlantic Council
+46 70 267 00 01
info@atlantkommitten.se

Click here to download the report in pdf

_{The Atlantic Council of Finland (http://atlanttiseura.fi/) and the Swedish Atlantic Council (https://atlantkommitten.se/) are independent, non-partisan, non-governmental and non-profit organizations promoting transatlantic discussion, research, education and provide information with a special focus on NATO and European Union. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council, together with 35 other national Atlantic Councils, are members of the Atlantic Treaty Association (http://www.atahq.org/).}

oktober 20, 2021

Analys: ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”

Atlantkommittén Nyhet, Rapport EU, Nato, Östersjön, Transatlantiska länken, USA

Trots goda avsikter och ett enormt engagemang – diplomatiskt, militärt, biståndsmässigt – är utfallet i Afghanistan Behöver Europeiska stater visa starkare vilja och förmåga att man värnar den egna säkerheten i syfte att säkra ett engagemang från USA i händelse av en konflikt?

Läs Bo Hugemarks rekapitulation från det seminarium Atlantkommitén arrangerade den 3 februari.

Seminariet återfinns på Kungl. Krigsvetenskapsakademins hemsida samt här på Svenska Atlantkommiténs hemsida.

Länk till seminariet > här

Länk till artikeln på Kungl. Krigsvetenskapsakademin > här

_{Bo Hugemark, ledamot i Svenska Atlantkommitén tillika Kungl. Krigsvetenskapsakademin.}

maj 29, 2021

Veterandagen

Atlantkommittén Nyhet, Rapport FN, Försvarsmakten, Internationella insatser, Nato, Veterandagen, Veteraner

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga.

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

april 13, 2021

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Alliansfrihet, Nato, Replik, Säkerhetspolitik

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.

I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

mars 25, 2021

ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Nato-option, Säkerhetspolitik

Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära.

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

*_{^{Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén}}*

januari 10, 2021

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Nato, Nato-option, Natomedlemskap, Riksdagen, Säkerhetspolitik

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer.

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

december 8, 2020

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommittén Nyhet, Rapport Försvarsmakten, Nato, Säkerhetspolitik

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här

april 14, 2016

Rapport: Fem myter om Nato

Atlantkommittén Nyhet, Rapport

Våra unga vänner på Sveriges Unga Atlantister – YATA Sweden anordnade en fullsatt paneldebatt den 6 april i Frivärlds lokaler på temat Fem myter om Nato. Panelen skedde i samband med lansering av en rapport med samma namn.

Rapporten hittar ni här:

http://frivarld.se/…/up…/2016/04/Fem-myter-om-Nato-Sua-1.pdf