Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

Tack för er insats!

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL


Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära. 

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här

Rapport: Fem myter om Nato

Våra unga vänner på Sveriges Unga Atlantister – YATA Sweden anordnade en fullsatt paneldebatt den 6 april i Frivärlds lokaler på temat Fem myter om Nato. Panelen skedde i samband med lansering av en rapport med samma namn.

Rapporten hittar ni här:

http://frivarld.se/…/up…/2016/04/Fem-myter-om-Nato-Sua-1.pdf

Nytt policydokument: Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

Atlantkommittén presenterar ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

>Ladda ner här

Ny publikation om NATO:s nya spjutspetsförband och de baltiska länderna

Atlantkommitténs medlem och tillika docent vid Försvarshögskolan Tomas Ries har nyligen utgivet en ny artikel om NATO:s nya spjutspetsförband VJTF och vilken roll detta förband kan spela för de baltiska ländernas säkerhet. Artikeln publicerades i den holländska Atlantkommitténs tidning.

Läs artikeln >här

 

Ny rapport av Erik Brattberg: ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”

Atlantkommitténs styrelseledamot Erik Brattberg har nyligen skrivit en rapport ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”.

German Marshall Fund  publicerade rapporten som behandlar frihandelsavtalets geopolitiska betydelse i en multipolär världsordning.

>Rapporten finns här

Erik Brattberg arbetar på Frivärld och är verksam som Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC. Erik har gedigen bakgrund inom utrikes- och säkerhetspolitisk analys och opinionsbildning, inklusive erfarenhet från Atlantic Council, German Marshall Fund (GMF), Center for Transatlantic Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet (UI). Hans artiklar har publicerats i bl.a.Washington Post, Foreign Policy, Dagens Industrioch Svenska Dagbladet. Erik kommenterar ofta i både svensk och internationell media. Han innehar en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University där han var Fulbright-stipendiat samt en pol. mag. i statsvetenskap från Uppsala universitet.

Ny publikation: ”Natos framtid efter Ukraina”

Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson har publicerat skriften ”Natos framtid efter Ukraina – Vart går Nato efter Rysslands aggressioner och hur påverkar det Sverige?”

Grunderna för västs försvarssamarbete Nato har förändrats efter det ryska angreppet på Ukraina 2014. Det försämrade säkerhetsläget i Europa har medfört ett nytt fokus på åtgärder för kollektivt försvar och avskräckning. Det gör att Nato befinner sig i ett av de snabbaste omställningsskedena någonsin sedan alliansens bildande 1949.

Rysslands konfrontationspolitik mot väst lär inte avta i styrka eller omfattning. Nya politiska beslut vid kommande toppmöten väntas därför förstärka alliansen i ännu tydligare riktning på kärnuppgiftens väg. Vad det innebär för Sveriges säkerhetspolitiska roll och det svenska medlemskapet i Nato analyserar här Pål Jonson.

Beställ skriften hos >Frivärld

 

pal-jonsonPål Jonson är generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén. Han har disputerat i War Studies vid King´s College i London och har tidigare gästforskat vid Nato Defense College i Rom.