Nytt policydokument: Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

Atlantkommittén presenterar ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

>Ladda ner här

Ny publikation om NATO:s nya spjutspetsförband och de baltiska länderna

Atlantkommitténs medlem och tillika docent vid Försvarshögskolan Tomas Ries har nyligen utgivet en ny artikel om NATO:s nya spjutspetsförband VJTF och vilken roll detta förband kan spela för de baltiska ländernas säkerhet. Artikeln publicerades i den holländska Atlantkommitténs tidning.

Läs artikeln >här

 

Ny rapport av Erik Brattberg: ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”

Atlantkommitténs styrelseledamot Erik Brattberg har nyligen skrivit en rapport ”Toward a Transatlantic Renaissance? TTIP’s Geopolitical Impact in a Multipolar World”.

German Marshall Fund  publicerade rapporten som behandlar frihandelsavtalets geopolitiska betydelse i en multipolär världsordning.

>Rapporten finns här

Erik Brattberg arbetar på Frivärld och är verksam som Senior Fellow vid McCain Institute for International Leadership i Washington DC. Erik har gedigen bakgrund inom utrikes- och säkerhetspolitisk analys och opinionsbildning, inklusive erfarenhet från Atlantic Council, German Marshall Fund (GMF), Center for Transatlantic Relations, European Policy Centre och Utrikespolitiska Institutet (UI). Hans artiklar har publicerats i bl.a.Washington Post, Foreign Policy, Dagens Industrioch Svenska Dagbladet. Erik kommenterar ofta i både svensk och internationell media. Han innehar en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University där han var Fulbright-stipendiat samt en pol. mag. i statsvetenskap från Uppsala universitet.

Ny publikation: ”Natos framtid efter Ukraina”

Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson har publicerat skriften ”Natos framtid efter Ukraina – Vart går Nato efter Rysslands aggressioner och hur påverkar det Sverige?”

Grunderna för västs försvarssamarbete Nato har förändrats efter det ryska angreppet på Ukraina 2014. Det försämrade säkerhetsläget i Europa har medfört ett nytt fokus på åtgärder för kollektivt försvar och avskräckning. Det gör att Nato befinner sig i ett av de snabbaste omställningsskedena någonsin sedan alliansens bildande 1949.

Rysslands konfrontationspolitik mot väst lär inte avta i styrka eller omfattning. Nya politiska beslut vid kommande toppmöten väntas därför förstärka alliansen i ännu tydligare riktning på kärnuppgiftens väg. Vad det innebär för Sveriges säkerhetspolitiska roll och det svenska medlemskapet i Nato analyserar här Pål Jonson.

Beställ skriften hos >Frivärld

 

pal-jonsonPål Jonson är generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén. Han har disputerat i War Studies vid King´s College i London och har tidigare gästforskat vid Nato Defense College i Rom.

Hit men inte längre – Begränsningar för nordiskt försvarssamarbete

Atlantkommitténs styrelseledamot Sara Norrevik tillika doktorand vid Buffalo University har skrivit en ny rapport om begränsningarna i det nordiskt försvarssamarbetet.

Hitta rapporten här

NORDEFCO and NATO: ”Smart Defence” in the North?

Author: Ann-Sofie Dahl

May 2014

This paper takes a close look at Nordic Defense Cooperation, also known as NORDEFCO. It examines 1) the nature and substance of NORDEFCO, and how it has evolved over time; 2) its benefits and shortfalls, both now and in the future; and 3) whether it represents a regional complement or alternative to NATO.

 

Download report