Inlägg

En sommarhälsning

Under året har kommittén genomfört en rad olika seminarier och publicerat flera olika artiklar. Några av seminarierna har avhandlat Säkerheten i Östersjön, Sveriges roll i EU:s fördjupade försvars- och säkerhetssamarbete, Erdogans Turkiet. Av våra artiklar som publicerats i olika nyhetskanaler kan vi återblicka vår debatt kring hur Allianslösheten tjänar Ryssland väl och Svensk Natooption – ett steg i rättan tid.

Kommiténs styrelse har varit väldigt aktiv i att påverka och betona vikten av en tydlig säkerhetspolitisk linje, allt i syfte att bredda perspektivet och fördjupa debatten. Vi har även inom styrelsen haft flertalet möten med våra partnerorganisationer Atlantic Treaty Association och Konrad-Adenauer-Stiftung där vi samarrangerat olika aktiviteter och bjudit in föreläsare.

En milstolpe som slog ner i slutet av föregående år var att en riksdagsmajoritet ställde sig bakom en NATO option, vilket innebär att det finns en riksdagsmajoritet för att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i NATO. Det är en stark säkerhetspolitik signal och som höjer den krigsavhållande effekten. Utifrån det beskedet kommer vi fortsatt jobba vidare att få en bredare acceptans för NATO. Vi fick även ett presidentskifte i Vita huset vilket ledde till förnyat hopp om ett ökat samarbete över atlanten.

Efter sommaren kommer våra seminarier och möten återigen att ta vid och då kommer vi bland annat arrangera ett seminarium om Fransk säkerhetspolitik inför franska ordförandeskapet 2022 och ett Tysklandsseminarium om kanslervalet. Vi fortsätter även diskussionen kring säkerheten i Östersjöregionen och kommer även bevaka Zapad 2021 som genomförs under hösten. Sist men inte minst firar Svenska Atlantkommitén sitt 25-årsjubileum där vi hoppas på att kunna arrangera ett jubileum i månadsskiftet november-december. Förhoppningen är att ett sådant jubileum kan ske under normala förhållanden och inte behöva begränsas till enbart ett digitalt möte.

Avslutningsvis så vill vi i Svenska Atlantkommitén önska er en glad midsommar och en riktigt härlig sommar.

Vill du stötta kommiténs arbete och ta del av våra slutna seminarier och aktiviteter? Bli medlem i Svenska Atlantkommitén!

Veterandagen

Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang. Runt 90 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag i FN:s och Natos internationella insatser runt om i världen sedan andra världskrigets slut. De förtjänar alla vår tacksamhet och respekt.

Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för veteranerna. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. En samlad veteranpolitik presenterades först 2009, men sedan dess har en hel del hänt. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj och från och med 2018 även som allmän flaggdag.

Veteranpolitiken behöver dock fortsätta att utvecklas för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som i dag och i framtiden kommer att deltaga. 

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Sverige ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. Tack till alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

Annicka Engblom, hedersveteran samt ordförande i Svenska Atlantkommitén

Tack för er insats!

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbinarium: Erdogans Turkiet: utmaning och dilemma för EU, USA och NATO


Onsdagen den 7 april arrangerar Svenska Atlantkommittén – Swedish Atlantic Council ett seminarium om Turkiets förhållande till EU, USA och NATO.

Turkiet, med 84 miljoner invånare, är paradoxernas land som medlem av NATO, kandidatland till EU och till majoriteten muslimskt Landet har utvecklats i starkt auktoritär riktning och är militärt involverat i ett antal grannländer, som Syrien, Irak, Azerbajdzjan, Östra Medelhavet, Libyen m.fl. Turkiet, med NATO:s näst starkaste krigsmakt, är därtill det medlemsland som av olika skäl valt att satsa på ett ryskt luftvärnssystem, S-400.

Vid årsskiftet skedde en överenskommelse mellan Bryssel och Washington om att söka samordna EU:s och USA:s Turkietpolitik i syfte att hitta en balans mellan tillmötesgående och konfrontation utan att alienera Erdogans starkt kontroversiella regim och driva Turkiet i armarna på Putins Ryssland.

USA har många andra utmaningar, men för EU framstår paradoxernas och den aggressiva utrikespolitikens Turkiet som dess kanske mest krävande utmaning av alla inom det säkerhetspolitiska området. Inte minst i territorialvattenkonflikten med Grekland. I fråga om NATO uppstår frågan om alliansens motståndskraft mot ett synnerligen ansträngt turkisk-amerikanskt förhållande. Turkietfrågan var ett huvudnummer vid högnivåmötena inom EU och NATO nyligen.


Program

Välkomsthälsningar
Annicka Engblom, ordförande för Svenska Atlantkommittén

Paneldeltagare
Dr Michael Sahlin, Institutet för Turkietfrågor vid Stockholms universitet
Verksam vid SIPRI och Krigsvetenskapsakademien, tidigare ambassadör i Turkiet samt fd. ordförande för Atlantkommittén

Aron Lund, analytiker på FOI
Forskar om Mellanöstern, Syrienkriget och konflikterna i östra Medelhavsregionen

Samtalet modereras av Annicka Engblom

📆Datum: 7 april 2021

⏰Tid: kl. 18.00 – 19.00

🎥 Seminariet livesänds via Zoom

Anmäl dig gärna genom länken ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen.


Video: Webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar”

Missade ni vår webbkonferens ”Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar” så kan ni se hela konferensen i videospelaren nedan.

Webbkonferensen genomfördes den 3 februari under ledning av Bo Hugemark med föredrag av Gudrun Persson, Krister Pallin, Robert Dalsjö, Karlis Neretnieks och Ann-Sofie Dahl. Analyser och diskussion kring hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Webbkonferens: Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar


Svenska Atlantkommittén bjuder in till en webbkonferens för att analysera och diskutera hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Säkerheten i Östersjöområdet handlar i dagsläget framför allt om att kunna avhålla Ryssland från väpnad aggression mot de baltiska staterna. Icke-militär krigföring pågår redan.

Genom de baltiska staternas NATO-anslutning 2004 skapades en tröskel mot militära angrepp, och den höjdes när det efter Georgienkriget genomfördes krigsplanläggning och ytterligare genom det rotationssystem av stridsgrupper från alliansen som tillkom 2017. Dessa styrkor brukar betecknas som ”snubbeltråd”. De måste kunna kompletteras med tillförda förstärkningar och insatser av flygstridskrafter. Detta ger Sverige en viktig roll.

Den svenska solidaritetsförklaringen utsäger att vi kommer att dras in vid en militär konflikt och att vi ska vara beredda att ge militärt stöd. Samtidigt är vi fortfarande alliansfria.


När: Onsdagen den 3 februari kl. 14.30-17.30
Var: Webbkonferens via Zoom (registrering via knappen nedan) eller via vår Facebook-sida

Anmäl dig genom knappen ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen. Konferensen sänds också live på vår Facebook-sida.


PROGRAM

14.30 Ryska säkerhetspolitiska prioriteringar – hot och drivkrafter
Gudrun Persson, docent, forskningsledare vid FOI
 
15.00 Styrke- och tidsförhållanden avseende ryska och NATO-stridskrafternas insättande – Hur kan de påverkas av svenska/finska åtgärder? Vilken förberedande operativ planläggning kräver detta?

Krister Pallin, forskningsledare vid FOI
 
15.30 Ryska A2/AD och möjligheter att bryta den – Svenska/finska bidrag härtill

Robert Dalsjö, överingenjör vid FOI
 
16.00 Möjliga svenska/finska stödaktioner i förebyggande syfte och vid ett angrepp – Behov av förberedande operativ planläggning

Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare rektor vid FHS
 
16.30 Politisk splittring i NATO som skulle kunna försena/förhindra förebyggande insatser/utlösande av artikel 5 – Svenska/finska möjligheter att som medlem(mar) påverka detta (”tip the balance”)

Ann-Sofie Dahl, docent, Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council
 
17.00-17.30 Avslutande kommentarer

Moderator: Bo Hugemark, överste, hedersordförande i Atlantkommittén


Bli medlem i Atlantkommittén eller Förnya ditt medlemskap!

Om du önskar bli medlem eller förnya ditt medlemskap kan du sätta in årsavgiften på Svenska Atlantkommitténs plusgirokonto 608 93 88-0. Ange då namn och e-postadress i inbetalningsformulärets meddelandeplats. Årsavgiften är 300 kr samt 100 kr för personer t.o.m. 30 år.

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

Riksdagsmajoritet för Nato-option – Ett steg närmare ett medlemskap

En riksdagsmajoritet står nu bakom en svensk Nato-option. Under onsdagen fattade riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott, med ordförande Pål Johnson (M), beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att införa en tydlig Nato-option i den säkerhetspolitiska linjen.

Beslutet kunde fattas efter att Sverigedemokraterna ändrat sin ståndpunkt i frågan och ställt sig bakom samma linje som Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Beskedet från SD gäller enbart synen på Nato-optionen, och inte frågan om medlemskap. Om det framöver ändras skulle det innebära att en klar majoritet i riksdagen står bakom ett svenskt  medlemskap i Nato.

Atlantkommittén välkomnar dagens besked.

Även om dagens besked  stannar vid en Nato-option kommer det att påverka den säkerhets- och utrikespolitiska linjen. Beskedet visar att försvaret av Sverige är en viktig angelägenhet och att vi inom Atlantkommitén fortsatt behöver jobba aktivt för ett framtida medlemskap i alliansen. Ett medlemskap som är avgörande för säkerheten i vårt närområde.

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här

Seminarium om ett säkrare Europa: Hur kan Tyskland och Sverige bidra?

Svenska Atlantkommitén vill tillsammans med Konrad Adenauer stiftelsen bjuda in till ett online-seminarium den 10 December kl 18.15-19.15.

Seminariet genomförs på engelska och via Zoom. Klicka på anmälningslänken längre ner för att delta.

Baltic Operations 2015
B-52H Stratofortress tillsammans med fyra stycken JAS-39 Gripen under övningen Baltops 11 juni 2015
Foto: Försvarsmakten

Sverige och Tyskland delar värderingar i många centrala frågor däribland frihandel, mänskliga rättigheter och klimatförändringar vilket har bidragit till de två ländernas nära samarbeten inom EU.

Med det faktum att vår omvärld succesivt blir mer farlig har det medfört en ökande medvetenhet mellan Sverige och Tyskland om att ett närmare samarbete kring säkerhetsfrågor är en nödvändighet.

2017 skrev Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och dåvarande Försvarsminister Ursula von der Leyen (CDU) under en avsiktsförklaring för att skicka en signal till omvärlden om de två länders fördjupade försvarssamarbeten. Vad har avsiktsförklaringen resulterat i och vad kan förväntas de kommande åren?

Presidentvalet i USA där Joe Biden blivit vald till president har gett förnyad energi till diskussionen om den Transatlantiska länken. Hur kommer valet påverka hur ser Sverige och Tyskland ser på det samarbetet? Vilken ståndpunkt bör de båda länderna ta för öka säkerheten i vår del av världen?

PROGRAM

18:15 Öppningsanförande och välkomnande

  • Annicka Engblom, Ordförande i Svenska Atlantkommitén och Riksdagsledamot (Moderaterna)
  • Gabriele Baumann, Nordisk representant, Konrad-Adenauer-Stiftung (KAS)

Speakers’ Input (10 min vardera)

  • Kristina BergendalRådgivare på Försvarsmaktens Högkvarter, Ledningsstabens Inriktningsavdelning
  • Brigadgeneral (ret.) Armin Staigis, fd. Vice ordförande över Tysklands säkerhetspolitiska institut, medlem i KAS Förvaltningsråd

Erik Thyselius från Svenska Atlantkommitén kommer att moderera diskussionen
 
Q&A

19:15 Slut