Inlägg

REMISSVAR FÖR NATO


Svenska Atlantkommittén bjöds in av Utrikesdepartementet att lämna synpunkter på promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds2022:24). I promemorian föreslås riksdagen att dels godkänna Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato.

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nato. Samtidigt ansökte Finland om Natomedlemskap. Natos medlemsstater undertecknade den 5 juli 2022 de anslutnings­protokoll som gav Sverige respektive Finland status som inbjudna länder till Nato.

Atlantkommittén har sedan länge verkat för ett svenskt inträde i den nordatlantiska alliansen. Med ett Ryskt anfallskrig mot Ukraina har den europeiska säkerhetsordningen rubbats och försämrats drastiskt. Tillsammans med vårt grannland Finland, är en snabb anslutning in i alliansen viktig för att bidra till det gemensamma kollektiva försvaret av vårt närområde.

Sammanfattning
Svenska Atlantkommittén ställer sig i det hela positiv till skrivningarna i promemorian och stöder i stort förslagna lagändringar med syfte att möjliggöra ett snabbt förfarande efter det att Sverige erbjudits medlemskap i Nato samt till att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att kunna ta emot operativt militärt stöd från Nato.

Svenska Atlantkommittén ifrågasätter dock föreslagen lagändring med anledning av Sveriges medlemskap i Nato som det uttrycks i avsnitt 7.1.2 (s.49).

S säger ja till medlemskap i Nato

Den 15 maj fattade den Socialdemokratiska partistyrelsen det historiska beslutet att ställa sig bakom ett Svenskt Natomedlemskap. Statsminister Magdalena Andersson (S) redogjorde för den process som lett fram till beslutet, och hur den säkerhetspolitiska dialogen har förts.

Det finns nu än en mer bred riksdagsmajoritet för ett Natomedlemskap.

Tidigare under dagen fattade även Finland det officiella beslutet om att ansöka om ett medlemskap i alliansen.

Svenska Atlantkommitén välkomnar Socialdemokraternas beslut att säga ja till Nato och ser fram emot en snar och gemensam svensk-finsk medlemsansökan. Viktigt för våra länders säkerhet och försvar och både europeiska och transatlantiska samarbeten.

Report: ”Why Finland and Sweden can join NATO with unprecedented speed”

By Christopher Skaluba and Anna Wieslander

By now, it’s no secret: Russia’s full-scale invasion of Ukraine has triggered militarily non-aligned Finland and Sweden to reconsider their national security strategies. Thursday’s news that Finnish leaders want their country to join NATO “without delay” will likely be followed by a similar decision by Sweden.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg has repeatedly said both are NATO’s “closest partners” and supports a fast-tracked accession—taking place over a matter of weeks, not months or years as for previous new members. 

Read the full article on The Atlantic Council

Christopher Skaluba is the director of the Transatlantic Security Initiative at the Atlantic Council’s Scowcroft Center for Strategy and Security.

Anna Wieslander is the director of Northern Europe at the Council’s Europe Center.

NATO membership of Finland and Sweden


NATO’s door is now open to Finland and Sweden. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council suggest that both countries should make national decisions on applying for NATO membership jointly at the earliest convenience. Both Atlantic Councils support the rapid accession of Finland and Sweden to NATO as well as the progress of membership processes at a timely basis. Close mutual coordination between countries in all stages of the accession process as well as the similar timelines regarding decisions on the NATO membership are of paramount importance. Together Finland and Sweden have better premises for the accession negotiations with NATO.

Finland and Sweden share the same security environment. NATO membership of both countries would strengthen regional security and increase stability in Northern Europe. NATO membership would strengthen defense capabilities and increase both countries’ influence on security related matters in the neighboring region. With Finland´s and Sweden’s NATO memberships, all the Nordic countries would be members of NATO. That would inherently constitute a safe and stable operating environment for international investments.

Finland and Sweden are part of the West, Member States of the European Union and NATO’s Enhanced Opportunities Partners. Both countries have worked closely with NATO for nearly thirty years. Finland and Sweden are considered as security providers which would bring advantages and added value to the Alliance. With NATO membership of Finland and Sweden, the North would become united and undivided.



The Atlantic Council of Finland (http://atlanttiseura.fi/) and the Swedish Atlantic Council (https://atlantkommitten.se/) are independent, non-partisan, non-governmental and non-profit organizations promoting transatlantic discussion, research, education and provide information with a special focus on NATO and European Union. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council, together with 35 other national Atlantic Councils, are members of the Atlantic Treaty Association (http://www.atahq.org/).

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

Riksdagsmajoritet för Nato-option – Ett steg närmare ett medlemskap

En riksdagsmajoritet står nu bakom en svensk Nato-option. Under onsdagen fattade riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott, med ordförande Pål Johnson (M), beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att införa en tydlig Nato-option i den säkerhetspolitiska linjen.

Beslutet kunde fattas efter att Sverigedemokraterna ändrat sin ståndpunkt i frågan och ställt sig bakom samma linje som Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Beskedet från SD gäller enbart synen på Nato-optionen, och inte frågan om medlemskap. Om det framöver ändras skulle det innebära att en klar majoritet i riksdagen står bakom ett svenskt  medlemskap i Nato.

Atlantkommittén välkomnar dagens besked.

Även om dagens besked  stannar vid en Nato-option kommer det att påverka den säkerhets- och utrikespolitiska linjen. Beskedet visar att försvaret av Sverige är en viktig angelägenhet och att vi inom Atlantkommitén fortsatt behöver jobba aktivt för ett framtida medlemskap i alliansen. Ett medlemskap som är avgörande för säkerheten i vårt närområde.