Inlägg

Sverige ansöker om Natomedlemskap


Idag den 16 maj 2022 kom det historiska beskedet om att Sverige ansöker om Natomedlemskap.

Den svenska regeringen har på ett extrainsatt sammanträde bestämt att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Statsminister Magdalena Andersson (S) höll tillsammans med oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) en historisk presskonferens.


Tidigare under dagen hölls en säkerhetspolitisk debatt i riksdagens kammare, där en bred majoritet av riksdagens partier ställde sig bakom en Natoanslutning. Finlands regering fattade beslut tidigare under söndagen om att skicka in sin ansökan. Det som sker härnäst är att den formella ansökan kommer att lämnas in av den svenska Natoambassadören, samtidigt med Finland.

Atlantkommiténs har sedan tidigare förordat att ett medlemskap i alliansen ska föregås av en stor nationell politisk enighet samt att beslut om ansökan ska fattas i nära dialog tillsammans med Finland.

Perioden fram till dess att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen kan komma att präglas av olika sorters av påverkansoperationer och propaganda. Det viktigaste blir nu att ansökningsprocessen sker skyndsamt samt på ett säkert och korrekt sätt.

Natos huvudsyfte är att värna medlemsländernas frihet, fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgan. Nato bygger på demokratiska värderingar och samarbete inom försvars- och säkerhetsfrågor för att bygga ömsesidigt förtroende och förhindra konflikter.

”Sverige ansöker om medlemskap i Nato. Det är militärstrategiskt rätt. Därför har det varit mitt militära råd till regeringen. Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt.” – Sveriges Överbefälhavare, Micael Bydén

ÖB om Natoansökan: ”Ett viktigt och historiskt beslut”


Vår säkerhet bygger vi med andra, något som den svenska försvarsförmågan redan delvis är dimensionerat för genom samverkan med andra länder. Att fördjupa samarbetet genom Nato, ökar det nordiska försvarssamarbetet ytterligare tillsammans med våra grannländer. Med medlemskapet får vi också bättre större möjligheter att påverka och ta ansvar för frågor som rör vår säkerhet i vårt närområde.

Tillsammans med övriga länder i Nato kommer Sverige och Finland bidra med stabilitet och säkerhet i Östersjöregionen och Nordkalotten.

S säger ja till medlemskap i Nato

Den 15 maj fattade den Socialdemokratiska partistyrelsen det historiska beslutet att ställa sig bakom ett Svenskt Natomedlemskap. Statsminister Magdalena Andersson (S) redogjorde för den process som lett fram till beslutet, och hur den säkerhetspolitiska dialogen har förts.

Det finns nu än en mer bred riksdagsmajoritet för ett Natomedlemskap.

Tidigare under dagen fattade även Finland det officiella beslutet om att ansöka om ett medlemskap i alliansen.

Svenska Atlantkommitén välkomnar Socialdemokraternas beslut att säga ja till Nato och ser fram emot en snar och gemensam svensk-finsk medlemsansökan. Viktigt för våra länders säkerhet och försvar och både europeiska och transatlantiska samarbeten.

NATO membership of Finland and Sweden


NATO’s door is now open to Finland and Sweden. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council suggest that both countries should make national decisions on applying for NATO membership jointly at the earliest convenience. Both Atlantic Councils support the rapid accession of Finland and Sweden to NATO as well as the progress of membership processes at a timely basis. Close mutual coordination between countries in all stages of the accession process as well as the similar timelines regarding decisions on the NATO membership are of paramount importance. Together Finland and Sweden have better premises for the accession negotiations with NATO.

Finland and Sweden share the same security environment. NATO membership of both countries would strengthen regional security and increase stability in Northern Europe. NATO membership would strengthen defense capabilities and increase both countries’ influence on security related matters in the neighboring region. With Finland´s and Sweden’s NATO memberships, all the Nordic countries would be members of NATO. That would inherently constitute a safe and stable operating environment for international investments.

Finland and Sweden are part of the West, Member States of the European Union and NATO’s Enhanced Opportunities Partners. Both countries have worked closely with NATO for nearly thirty years. Finland and Sweden are considered as security providers which would bring advantages and added value to the Alliance. With NATO membership of Finland and Sweden, the North would become united and undivided.



The Atlantic Council of Finland (http://atlanttiseura.fi/) and the Swedish Atlantic Council (https://atlantkommitten.se/) are independent, non-partisan, non-governmental and non-profit organizations promoting transatlantic discussion, research, education and provide information with a special focus on NATO and European Union. The Atlantic Council of Finland and the Swedish Atlantic Council, together with 35 other national Atlantic Councils, are members of the Atlantic Treaty Association (http://www.atahq.org/).

Webbinarium – Finlands och Sveriges väg in i NATO


Charly Salonius-Pasternak och Ann-Sofie Dahl om Finlands och Sveriges väg in i NATO

Webbinarium den 21 april kl. 17.30


Atlantkommittén önskar Dig varmt välkommen till ett digitalt samtal om Finlands och Sveriges politiska processer inför ett NATO-medlemskap, med Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och Ann-Sofie Dahl, docent och Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council.

Annicka Engblom, ordförande för Atlantkommittén, modererar samtalet.
📆 Datum: Torsdagen den 21 april 2022
⏰ Tid: 17.30-18.30

Länk till registrering

OSA via länken ovan. Efter registreringen skickas ett bekräftelsemail med inloggningsuppgifter till Zoom-mötet.

Medlemsavgift 2022
Om du önskar bli medlem eller förnya ditt medlemskap kan du sätta in årsavgiften på Svenska Atlantkommitténs plusgirokonto 608 93 88-0. Ange då namn och e-postadress i inbetalningsformulärets meddelandeplats. Årsavgiften är 300 kr samt 100 kr för personer t.o.m. 30 år.

DN Debatt Replik: ”Osäkerhet om Sveriges uppträdande vid kris i norra Europa”

Bo Hugemark och Henrik Salander ger replik på utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist debattartikel i DN från den 4/6 ”Säkerhetspolitiken ligger fast – vi lämnar inte alliansfriheten”.


I debattartikeln skriver utrikesministern och försvarsministern att vår säkerhetspolitik är känd och förutsägbar – något Bo Hugemark och Henrik Salander inte håller med om. Bo Hugemark och Henrik Salander skriver att man genom deras utlåtande ”Den militära alliansfriheten ger Sverige handlingsfrihet” skapar en osäkerhet kring hur Sverige skulle uppträda vid en kris i vårt närområde.

Läs deras replik och analys på DN Debatt > här

Bo Hugemark
Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

ALLIANSLÖSHETEN TJÄNAR RYSSLAND VÄL


Den som tjänar mest på dagens svenska linje är Vladimir Putins Ryssland, konstaterar Bo Hugemark efter den utrikespolitiska debatten. Ryssland strävar inte efter stabilitet i norra Europa, något ett Natomedlemskap skulle innebära. 

Läs Bo Hugemarks analys av riksdagens utrikespolitiska debatt – och om skillnaden mellan allianslöshet och medlemskap. Analysen publicerades den 8 mars hos tankesmedjan Frivärld och går att hitta under deras forumplattform ”Säkerhetsrådet”.

Analysen återfinns > här

Bo Hugemark, Överste och hedersordförande i Svenska Atlantkommittén

Webbkonferens: Säkerheten i Östersjöområdet – Sveriges roll och ansvar


Svenska Atlantkommittén bjuder in till en webbkonferens för att analysera och diskutera hur ett svenskt alliansmedlemskap skulle förbättra de politiska, strategiska och operativa möjligheterna till avskräckning/avvärjning jämfört med om våra insatser sker grundade på nu gällande samarbeten.

Säkerheten i Östersjöområdet handlar i dagsläget framför allt om att kunna avhålla Ryssland från väpnad aggression mot de baltiska staterna. Icke-militär krigföring pågår redan.

Genom de baltiska staternas NATO-anslutning 2004 skapades en tröskel mot militära angrepp, och den höjdes när det efter Georgienkriget genomfördes krigsplanläggning och ytterligare genom det rotationssystem av stridsgrupper från alliansen som tillkom 2017. Dessa styrkor brukar betecknas som ”snubbeltråd”. De måste kunna kompletteras med tillförda förstärkningar och insatser av flygstridskrafter. Detta ger Sverige en viktig roll.

Den svenska solidaritetsförklaringen utsäger att vi kommer att dras in vid en militär konflikt och att vi ska vara beredda att ge militärt stöd. Samtidigt är vi fortfarande alliansfria.


När: Onsdagen den 3 februari kl. 14.30-17.30
Var: Webbkonferens via Zoom (registrering via knappen nedan) eller via vår Facebook-sida

Anmäl dig genom knappen ovan. Efter registreringen skickas en bekräftelse med inloggningsinformation till konferensen. Konferensen sänds också live på vår Facebook-sida.


PROGRAM

14.30 Ryska säkerhetspolitiska prioriteringar – hot och drivkrafter
Gudrun Persson, docent, forskningsledare vid FOI
 
15.00 Styrke- och tidsförhållanden avseende ryska och NATO-stridskrafternas insättande – Hur kan de påverkas av svenska/finska åtgärder? Vilken förberedande operativ planläggning kräver detta?

Krister Pallin, forskningsledare vid FOI
 
15.30 Ryska A2/AD och möjligheter att bryta den – Svenska/finska bidrag härtill

Robert Dalsjö, överingenjör vid FOI
 
16.00 Möjliga svenska/finska stödaktioner i förebyggande syfte och vid ett angrepp – Behov av förberedande operativ planläggning

Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare rektor vid FHS
 
16.30 Politisk splittring i NATO som skulle kunna försena/förhindra förebyggande insatser/utlösande av artikel 5 – Svenska/finska möjligheter att som medlem(mar) påverka detta (”tip the balance”)

Ann-Sofie Dahl, docent, Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council
 
17.00-17.30 Avslutande kommentarer

Moderator: Bo Hugemark, överste, hedersordförande i Atlantkommittén


Bli medlem i Atlantkommittén eller Förnya ditt medlemskap!

Om du önskar bli medlem eller förnya ditt medlemskap kan du sätta in årsavgiften på Svenska Atlantkommitténs plusgirokonto 608 93 88-0. Ange då namn och e-postadress i inbetalningsformulärets meddelandeplats. Årsavgiften är 300 kr samt 100 kr för personer t.o.m. 30 år.

Svensk Natooption – ett steg i rättan tid

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten”, skriver delar av Atlantkommiténs styrelse tillsammans med andra sakkunniga debattörer. 

Artikeln är publicerad på SvD Debatt och återfinns > här

Riksdagsmajoritet för Nato-option – Ett steg närmare ett medlemskap

En riksdagsmajoritet står nu bakom en svensk Nato-option. Under onsdagen fattade riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott, med ordförande Pål Johnson (M), beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att införa en tydlig Nato-option i den säkerhetspolitiska linjen.

Beslutet kunde fattas efter att Sverigedemokraterna ändrat sin ståndpunkt i frågan och ställt sig bakom samma linje som Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Beskedet från SD gäller enbart synen på Nato-optionen, och inte frågan om medlemskap. Om det framöver ändras skulle det innebära att en klar majoritet i riksdagen står bakom ett svenskt  medlemskap i Nato.

Atlantkommittén välkomnar dagens besked.

Även om dagens besked  stannar vid en Nato-option kommer det att påverka den säkerhets- och utrikespolitiska linjen. Beskedet visar att försvaret av Sverige är en viktig angelägenhet och att vi inom Atlantkommitén fortsatt behöver jobba aktivt för ett framtida medlemskap i alliansen. Ett medlemskap som är avgörande för säkerheten i vårt närområde.

TIDEN INNE FÖR SVENSKT NATO-MEDLEMSKAP

Atlantkommitténs styrelse har skrivet en artikel kring angelägenheten av ett Svenskt inträde i NATO.

Artikeln är publicerad på frivärlds hemsida och återfinns > här