Seminarium om ett säkrare Europa: Hur kan Tyskland och Sverige bidra?

Svenska Atlantkommitén vill tillsammans med Konrad Adenauer stiftelsen bjuda in till ett online-seminarium den 10 December kl 18.15-19.15.

Seminariet genomförs på engelska och via Zoom. Klicka på anmälningslänken längre ner för att delta.


Sverige och Tyskland delar värderingar i många centrala frågor däribland frihandel, mänskliga rättigheter och klimatförändringar vilket har bidragit till de två ländernas nära samarbeten inom EU.

Med det faktum att vår omvärld succesivt blir mer farlig har det medfört en ökande medvetenhet mellan Sverige och Tyskland om att ett närmare samarbete kring säkerhetsfrågor är en nödvändighet.

2017 skrev Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och dåvarande Försvarsminister Ursula von der Leyen (CDU) under en avsiktsförklaring för att skicka en signal till omvärlden om de två länders fördjupade försvarssamarbeten. Vad har avsiktsförklaringen resulterat i och vad kan förväntas de kommande åren?

Presidentvalet i USA där Joe Biden blivit vald till president har gett förnyad energi till diskussionen om den Transatlantiska länken. Hur kommer valet påverka hur ser Sverige och Tyskland ser på det samarbetet? Vilken ståndpunkt bör de båda länderna ta för öka säkerheten i vår del av världen?

PROGRAM

18:15 Öppningsanförande och välkomnande

  • Annicka Engblom, Ordförande i Svenska Atlantkommitén och Riksdagsledamot (Moderaterna)
  • Gabriele Baumann, Nordisk representant, Konrad-Adenauer-Stiftung (KAS)

Speakers’ Input (10 min vardera)

  • Kristina BergendalRådgivare på Försvarsmaktens Högkvarter, Ledningsstabens Inriktningsavdelning
  • Brigadgeneral (ret.) Armin Staigis, fd. Vice ordförande över Tysklands säkerhetspolitiska institut, medlem i KAS Förvaltningsråd

Erik Thyselius från Svenska Atlantkommitén kommer att moderera diskussionen
 
Q&A

19:15 Slut

USA återtar ledningen?

President- och kongressvalen i USA tisdag 3 november kan innebära att USA återtar sin roll som kraftfull aktör i världspolitiken och som ledare av västvärlden. Göran Lennmarker analyserar utrikespolitikens utveckling vid en Biden-seger. Läs mer

Remissvar på ”Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen”

Svenska Atlantkommittén har av UD inbjudits att lämna synpunkter på utredningen. Kommittén delar helt utredarens slutsats att Sverige varken bör underteckna eller ratificera konventionen.  Läs mer

Göran Lennmarker och HC Hagman om ”Den liberala världsordningen under press – Globala trender 2030”


Svenska Atlantkommittén och Folk och Försvar bjöd den 18 december in till samtal om framtiden för globala institutioner och säkerhetspolitiska utmaningar.

De senaste åren har inneburit omfattande förändringar inom det försvars- och säkerhetspolitiska fältet. Förgivettagna sanningar om internationella strukturer, samarbeten och förhållningssätt har i allt ökande takt ifrågasatts som följd av händelseutvecklingar i Europa, USA, Ryssland och Asien. Den breda säkerhetspolitiska debatten fokuserade länge på faktumet att ett skifte skett, vilket resulterat i ett förhårdnat internationellt politiskt klimat, ökat fokus vid geo- och stormaktspolitik samt en generell återgång till betoning på traditionella och hårda säkerhetsfrågor. I dagsläget kan vi i viss mån säga att Sverige och vår omvärld acklimatiserats till förutsättningarna som de senaste årens utveckling skapat, men vad innebär detta ”nya” normalläge i ett längre perspektiv?

Vilka är de huvudsakliga globala trenderna och hur kommer dessa att påverka vår säkerhet framöver? Den rådande världsordning har utmanats av politiska krafter och institutionella chocker, kommer etablerade strukturer att utvecklas, förändras eller helt bytas ut? Hur kommer säkerhet att betraktas i framtiden och vilka kommer verktygen för säkerhet att vara – globalt och lokalt? I videon ovan kan du se Hans-Christian Hagman, analyschef vid UD, och Göran Lennmarker, ordförande för Atlantkommittén, diskutera det säkerhetspolitiska läget utifrån tidsperspektivet 2030.

Seminarium om Turkiet – Belastning eller tillgång för Nato?

Atlantkommittén anordnar den 30 oktober lunchseminarium om Turkiets säkerhetspolitiska vägval och dess implikationer för Nato-samarbetet.

Dr Michael Sahlin, distinguished associate fellow vid institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet och SIPRI samt tidigare svensk ambassadör i Ankara, kommer att belysa landets riskfyllda balansgång; i relationerna till regionens stormakter och västvärlden liksom mellan politik och ekonomi. Vilken väg väljer Erdoğan härnäst?

Tisdagen den 30 oktober kl. 12.00-13.00. En lättare lunch serveras från kl. 11.30.

Frivärld, Kungsgatan 60, Stockholm

OSA senast 28 oktober till: info@atlantkommitten.se

Atlantkommitténs program för hösten

Vi ser fram emot att hälsa Dig välkommen till våra aktiviteter i höst! Atlantkommittén har som mål att bidra till en välinformerad debatt om säkerhetspolitik och en stärkt transatlantisk länk. Nedan kan du läsa mer om våra första tre seminarier för hösten 2018. Läs mer

Slutsatser från Nato-toppmötet

Nato-toppmötet i Bryssel och den kommuniké som de 29 stats- och regeringscheferna enats om tydliggör ett fortsatt starkt engagemang för försvaret av Europa och kampen mot terrorism samt adresserar frågan om en jämnare bördefördelning vad gäller medlemsländernas försvarsutgifter.

Läs kommunikén från toppmötet: Brussels Summit Declaration

Atlantkommitténs styrelseledamot Pål Jonson var på plats i Bryssel under toppmötet och sammanfattar sina intryck i en intervju med Sveriges Radio

En sammanfattning av mötet går att läsa på Atlantic Councils hemsida

Sverige och Finland i Nato – det är i fredens intresse

Med Finland och Sverige som Nato-medlemmar skulle den samlade västliga krigsavhållande förmågan bli mycket större än i dag. Det ligger i fredens intresse att vi integreras bland övriga västländer även på det militära planet, skriver ambassadörer, militärer med flera i en ­artikel i Svenska Dagbladet som även publiceras i ett flertal finländska tidningar.

Ambassadör Karin Olofsdotter talade vid Atlantkommitténs årsmöte

Den 8 maj höll Svenska Atlantkommittén årsmöte i Stockholm. Kvällen inleddes med ett key-note speech av Sveriges ambassadör i Washington, Karin Olofsdotter, som diskuterade samhällsutvecklingen i USA, de transatlantiska relationerna och Trump-administrationens utrikespolitiska vägval.

Årsmötet leddes av Atlantkommitténs ordförande Göran Lennmarker, som presenterade styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska rapport för 2017. Vid mötet beslutades att avgiften för ständigt medlemskap höjs till 3000 kr.

Tre nya ledamöter valdes in i styrelsen; ambassadörerna Bo Eriksson och Diana Janse samt tillträdande generalsekreterare Jonathan Olsson.

Svenska Atlantkommitténs verksamhetsberättelse 2017

 

För Svenska Atlantkommitténs årsmöte 29 maj 2017

Atlantkommitténs verksamhetsformer

Svenska Atlantkommittén verkar för en bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik. Atlantkommittén lägger särskilt fokus på EU och NATO-frågor samt behovet av ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa. I linje med detta verkar Atlantkommittén även för att Sverige ska ansluta sig till NATO.
Atlantkommittén bedriver, enligt nedan, sin verksamhet i olika former, bl.a. genom konferenser, studieresor, upplysningsverksamhet och publikationer. All verksamhet som är kopplat till Atlantkommittén sker på helt ideell basis. Inga ersättningar, löner eller arvoden utgår till medlemmar eller styrelsen.

Atlantpubar

De traditionella Atlantpubarna har arrangerats under många år. Talarna har bl.a. varit överbefälhavare, diplomater, forskare och journalister.
Konferenser och seminarier
Under de senaste åren har Atlantkommittén arrangerat en serie av konferenser tillsammans med bl.a. Folk och Försvar, Allmänna Försvarsföreningen, Försvarshögskolan, utländska ambassader och NATO Public Diplomacy Division.

Atlantic Round Tables

Rundabordssamtalen är som namnet antyder ett diskussionsforum med en mindre deltagarkrets. Det har oftast genomförts i samarbete med Försvarshögskolan.
Atlantic Dialouges
Denna uppskattade form av miniseminarier kring ett utvalt land brukar äga rum på respektive lands ambassad med föredrag av t.ex. ambassadören eller en tillrest expert med efterföljande diskussion och mingel.

 

Studieresor

Representanter för Atlantkommittén besöker regelbundet sina systerföreningar i Europa samt deltar vid internationella konferenser.

 

Verksamhetsåret

Svenska Atlantkommitténs verksamhet har präglats av en relativt hög aktivitetsgrad under det gångna verksamhetsåret sedan föregående årsmöte hölls. Totalt har 17 seminarier, 2 Atlantpubar, och 2 konferenser genomförts. En studieresa till Bryssel och NATO HQ har genomförts och representanter för Atlantkommittén har även medverkat vid konferensdeltagande i ytterligare tre länder.

De internationella kontaktytorna för Atlantkommittén har ökat under det gångna året. Atlantkommittén har genomfört seminarium med Atlantic Treaty Association, Lettlands ambassad och Polens ambassad.
Ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations i Washington DC har också genomförts under året. Projektet finansierades av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

 

Styrelsemöten

Styrelsen för Atlantkommittén har under verksamhetsåret genomfört sju styrelsemöten. Vid det första styrelsemötet den 30 augusti aviserade Pål Jonson att han avsåg avsäga sig uppdraget som generalsekreterare då han senare skulle tillträda uppdraget som riksdagsledamot. Styrelsen utsåg då Albin Aronsson till tillförordnad generalsekreterare fram till 1 december. Den 1 december tillträde Erik Balod uppdraget som generalsekreterare.

 

Policyutveckling och opinionsbildning

Atlantkommittén har tillsammans med Center for Transatlantic Relations i Washington DC bedrivit ett forskningsprojekt som presenterades på Sveriges Riksdag tillsammans med Dan Hamilton och Atlantkommitténs representant Pål Jonson.

Ett aktiv närvaro har också ägt rum på sociala medier genom Atlantkommitténs konton för twitter och Facebook. Atlantkommittén har under året bedrivit en tät seminarieverksamhet, med ett snitt på ungefär två seminarier i månaden.

 

Forskningssamarbete

Atlantkommittén och Center for Transatlantic Relations bedrev gemensamt forskningsprojekt

Atlantkommittén har under året bedrivit ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations (CTR) vid John Hopkins University i Washington kring temat Forward resilience in an era of hybrid threats and societal disruption. Forskningsprojektet har producerat en rapport som belyser EU:s och NATO:s roller samt som kan bidra till ökad samhällssäkerhet i Sverige. Projektet finansierades av MSB och utfördes inom ramen för myndighetens forskningssamarbete med Department of Homeland Security. Projektledare har varit Pål Jonson från Atlantkommittén. Projektet avslutades den 31 december 2016 och resulterade i en bok med 14 skribenter.

 

Konferenser
Security Challenges of the Baltic Sea Region: Historical Perspectives and the Way Forward

Den 22 april var Atlantkommittén medarrangörer tillsammans med Polens ambassad, Frivärld, Konrad Adenaur stiftelsen, Estlands ambassad, Sverigeesternas riksförbund och Estonian World Council.

 

Seminarier

Nato seminarium på polska ambassaden – 15 september 2016

Seminarium hölls där Natos och transatlantisk säkerhetspolitik diskuterades efter Warszawa- mötet.

Ambassadör Michael Sahlin om Turkiets utveckling – 4 oktober 2016

Utvevklingen i landet, säärskilt efter kuppförsöket under sommaren 2016 diskuterades.

Sten Tolgfors om boklansering om Nato – 12 oktober 2016

Krister Bringeus: presentation av utredning Säkerhets i ny tid – 21 oktober 2016

Ambassadören gav en presentation av utredningen med efterföljande frågestund.

Stefan Olsson: presentation av boken Vilseledning – 28 oktober 2016

Belfrage och Lennmarker: USAs säkerhetspolittik efter valet – 17 november 2017-05-23

Ukrainas ambassad om läget i Ukraina – 23 november 2016

Ukrainas försvarsattaché besökte SAK och gav en lägesuppdatering om Ukraina.

Kinas säkerhetspolitiska framtid

Den 14 mars gästade Lars Fredén Atlantkommittén för att ge sin syn på Kina och dess säkerhetspolitiska framtid genom hans egna erfarenheter av att vara Sveriges ambassadör i Kina.

Sverige & Finland

Den 4 april genomfördes ett fullsatt seminarium på Sveriges Riksdag med Alpo Rusi som talade om Sverige och Finlands säkerhetspolitiska utmaningar, både utifrån ett historiskt perspektiv såväl som från ett framtida perspektiv.

Sverige & NATO

Seminarium med Mike Winnerstig (FOI) talade den 7 mars på temat Hur får vi hjälp i händelse av krig?
– Vilken roll kan NATO spela i försvaret av Sverige?

Vart går Tyskland?

Staffan Carlsson gästade Atlantkommittén den 3 maj och gav en oerhört intressant föreläsning om Tysklands framtid, då landet är både EU:s största medlem och Europas största ekonomi. Ett land med val i september som kan komma ha en stor påverkan på vår omvärld.

 

Atlantpubar
Leo Michel om USA-valet och säkerhetspolitiken – 14 september 2016

Forskaren Michel diskuterade med SAKs medlemmar utvecklingen av säkerhetspolitiken.

 

Atlantic Dialouges

Säkerhetspolitisk dialog

Den 31 januari arrangerades ett föredrag med Gints Jegermanis, Lettland ambassadör i Sverige på ämnet ”From Soviet conscript to ambassador of Latvia – A view on security”. Georgien och EU
Den 21 mars arrangerade Atlantkommittén tillsammans med Georgiens ambassadör ett sammanträde där SAK:s medlemmar fick höra en spännande exposé av Malkhaz Kakabadze, Georgiens ambassadör i Sverige. Där ambassadören gav en mycket uppskattad dragning om den säkerhetspolitiska situationen i landet och Georgiens strävan att bli medlem i EU.

Studieresor

Besök på NATO

Den 12-13 december genomförde Atlantkommittén en studieresa till Bryssel på inbjudan av NATO Public Diplomacy Section. Samtal fördes med svenska delegationen till NATO, samt representanter för Emerging Threats Division och den internationella staben. Syftet med resan var att få en bättre inblick i försvarsalliansens arbete med att verkställa de slutsatser som uppnåddes vid NATOs toppmöte i Warszawa. Möte hölls även med Sveriges ambassadör till Nato på svenska delegationen.