Svenska Atlantkommitténs verksamhetsberättelse 2017

 

För Svenska Atlantkommitténs årsmöte 29 maj 2017

Atlantkommitténs verksamhetsformer

Svenska Atlantkommittén verkar för en bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik. Atlantkommittén lägger särskilt fokus på EU och NATO-frågor samt behovet av ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa. I linje med detta verkar Atlantkommittén även för att Sverige ska ansluta sig till NATO.
Atlantkommittén bedriver, enligt nedan, sin verksamhet i olika former, bl.a. genom konferenser, studieresor, upplysningsverksamhet och publikationer. All verksamhet som är kopplat till Atlantkommittén sker på helt ideell basis. Inga ersättningar, löner eller arvoden utgår till medlemmar eller styrelsen.

Atlantpubar

De traditionella Atlantpubarna har arrangerats under många år. Talarna har bl.a. varit överbefälhavare, diplomater, forskare och journalister.
Konferenser och seminarier
Under de senaste åren har Atlantkommittén arrangerat en serie av konferenser tillsammans med bl.a. Folk och Försvar, Allmänna Försvarsföreningen, Försvarshögskolan, utländska ambassader och NATO Public Diplomacy Division.

Atlantic Round Tables

Rundabordssamtalen är som namnet antyder ett diskussionsforum med en mindre deltagarkrets. Det har oftast genomförts i samarbete med Försvarshögskolan.
Atlantic Dialouges
Denna uppskattade form av miniseminarier kring ett utvalt land brukar äga rum på respektive lands ambassad med föredrag av t.ex. ambassadören eller en tillrest expert med efterföljande diskussion och mingel.

 

Studieresor

Representanter för Atlantkommittén besöker regelbundet sina systerföreningar i Europa samt deltar vid internationella konferenser.

 

Verksamhetsåret

Svenska Atlantkommitténs verksamhet har präglats av en relativt hög aktivitetsgrad under det gångna verksamhetsåret sedan föregående årsmöte hölls. Totalt har 17 seminarier, 2 Atlantpubar, och 2 konferenser genomförts. En studieresa till Bryssel och NATO HQ har genomförts och representanter för Atlantkommittén har även medverkat vid konferensdeltagande i ytterligare tre länder.

De internationella kontaktytorna för Atlantkommittén har ökat under det gångna året. Atlantkommittén har genomfört seminarium med Atlantic Treaty Association, Lettlands ambassad och Polens ambassad.
Ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations i Washington DC har också genomförts under året. Projektet finansierades av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

 

Styrelsemöten

Styrelsen för Atlantkommittén har under verksamhetsåret genomfört sju styrelsemöten. Vid det första styrelsemötet den 30 augusti aviserade Pål Jonson att han avsåg avsäga sig uppdraget som generalsekreterare då han senare skulle tillträda uppdraget som riksdagsledamot. Styrelsen utsåg då Albin Aronsson till tillförordnad generalsekreterare fram till 1 december. Den 1 december tillträde Erik Balod uppdraget som generalsekreterare.

 

Policyutveckling och opinionsbildning

Atlantkommittén har tillsammans med Center for Transatlantic Relations i Washington DC bedrivit ett forskningsprojekt som presenterades på Sveriges Riksdag tillsammans med Dan Hamilton och Atlantkommitténs representant Pål Jonson.

Ett aktiv närvaro har också ägt rum på sociala medier genom Atlantkommitténs konton för twitter och Facebook. Atlantkommittén har under året bedrivit en tät seminarieverksamhet, med ett snitt på ungefär två seminarier i månaden.

 

Forskningssamarbete

Atlantkommittén och Center for Transatlantic Relations bedrev gemensamt forskningsprojekt

Atlantkommittén har under året bedrivit ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations (CTR) vid John Hopkins University i Washington kring temat Forward resilience in an era of hybrid threats and societal disruption. Forskningsprojektet har producerat en rapport som belyser EU:s och NATO:s roller samt som kan bidra till ökad samhällssäkerhet i Sverige. Projektet finansierades av MSB och utfördes inom ramen för myndighetens forskningssamarbete med Department of Homeland Security. Projektledare har varit Pål Jonson från Atlantkommittén. Projektet avslutades den 31 december 2016 och resulterade i en bok med 14 skribenter.

 

Konferenser
Security Challenges of the Baltic Sea Region: Historical Perspectives and the Way Forward

Den 22 april var Atlantkommittén medarrangörer tillsammans med Polens ambassad, Frivärld, Konrad Adenaur stiftelsen, Estlands ambassad, Sverigeesternas riksförbund och Estonian World Council.

 

Seminarier

Nato seminarium på polska ambassaden – 15 september 2016

Seminarium hölls där Natos och transatlantisk säkerhetspolitik diskuterades efter Warszawa- mötet.

Ambassadör Michael Sahlin om Turkiets utveckling – 4 oktober 2016

Utvevklingen i landet, säärskilt efter kuppförsöket under sommaren 2016 diskuterades.

Sten Tolgfors om boklansering om Nato – 12 oktober 2016

Krister Bringeus: presentation av utredning Säkerhets i ny tid – 21 oktober 2016

Ambassadören gav en presentation av utredningen med efterföljande frågestund.

Stefan Olsson: presentation av boken Vilseledning – 28 oktober 2016

Belfrage och Lennmarker: USAs säkerhetspolittik efter valet – 17 november 2017-05-23

Ukrainas ambassad om läget i Ukraina – 23 november 2016

Ukrainas försvarsattaché besökte SAK och gav en lägesuppdatering om Ukraina.

Kinas säkerhetspolitiska framtid

Den 14 mars gästade Lars Fredén Atlantkommittén för att ge sin syn på Kina och dess säkerhetspolitiska framtid genom hans egna erfarenheter av att vara Sveriges ambassadör i Kina.

Sverige & Finland

Den 4 april genomfördes ett fullsatt seminarium på Sveriges Riksdag med Alpo Rusi som talade om Sverige och Finlands säkerhetspolitiska utmaningar, både utifrån ett historiskt perspektiv såväl som från ett framtida perspektiv.

Sverige & NATO

Seminarium med Mike Winnerstig (FOI) talade den 7 mars på temat Hur får vi hjälp i händelse av krig?
– Vilken roll kan NATO spela i försvaret av Sverige?

Vart går Tyskland?

Staffan Carlsson gästade Atlantkommittén den 3 maj och gav en oerhört intressant föreläsning om Tysklands framtid, då landet är både EU:s största medlem och Europas största ekonomi. Ett land med val i september som kan komma ha en stor påverkan på vår omvärld.

 

Atlantpubar
Leo Michel om USA-valet och säkerhetspolitiken – 14 september 2016

Forskaren Michel diskuterade med SAKs medlemmar utvecklingen av säkerhetspolitiken.

 

Atlantic Dialouges

Säkerhetspolitisk dialog

Den 31 januari arrangerades ett föredrag med Gints Jegermanis, Lettland ambassadör i Sverige på ämnet ”From Soviet conscript to ambassador of Latvia – A view on security”. Georgien och EU
Den 21 mars arrangerade Atlantkommittén tillsammans med Georgiens ambassadör ett sammanträde där SAK:s medlemmar fick höra en spännande exposé av Malkhaz Kakabadze, Georgiens ambassadör i Sverige. Där ambassadören gav en mycket uppskattad dragning om den säkerhetspolitiska situationen i landet och Georgiens strävan att bli medlem i EU.

Studieresor

Besök på NATO

Den 12-13 december genomförde Atlantkommittén en studieresa till Bryssel på inbjudan av NATO Public Diplomacy Section. Samtal fördes med svenska delegationen till NATO, samt representanter för Emerging Threats Division och den internationella staben. Syftet med resan var att få en bättre inblick i försvarsalliansens arbete med att verkställa de slutsatser som uppnåddes vid NATOs toppmöte i Warszawa. Möte hölls även med Sveriges ambassadör till Nato på svenska delegationen.

Svenska Atlantkommitténs verksamhetsberättelse 2016

 

För Svenska Atlantkommitténs årsmöte 2 juni 2016

 

Atlantkommitténs verksamhetsformer
Svenska Atlantkommittén verkar för en bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik. Atlantkommittén lägger särskilt fokus på EU och NATO-frågor samt behovet av ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa. I linje med detta verkar Atlantkommittén även för att Sverige ska ansluta sig till NATO.

Atlantkommittén bedriver, enligt nedan, sin verksamhet i olika former, bl.a. genom konferenser, studieresor, upplysningsverksamhet och publikationer. All verksamhet som är kopplat till Atlantkommittén sker på helt ideell basis. Inga ersättningar, löner eller arvoden utgår till medlemmar eller styrelsen.

Atlantpubar
De traditionella Atlantpubarna har arrangerats under många år. Talarna har bl.a. varit överbefälhavare, diplomater, forskare och journalister.

Konferenser och seminarier
Under de senaste åren har Atlantkommittén arrangerat en serie av konferenser tillsammans med bl.a. Folk och Försvar, Allmänna Försvarsföreningen, Försvarshögskolan, utländska ambassader och NATO Public Diplomacy Division.

Atlantic Round Tables
Rundabordssamtalet är som namnet antyder ett diskussionsforum med en mindre deltagarkrets. Det har oftast genomförts i samarbete med Försvarshögskolan.

Atlantic Dialouges
Denna uppskattade form av miniseminarier kring ett utvalt land brukar äga rum på respektive lands ambassad med föredrag av t.ex. ambassadören eller en tillrest expert med efterföljande diskussion och mingel.

Studieresor
Representanter för Atlantkommittén besöker regelbundet sina systerföreningar i Europa samt deltar vid internationella konferenser.

 


 

 

Verksamhetsåret

Svenska Atlantkommitténs verksamhet har präglats av en relativt hög aktivitetsgrad under det gångna verksamhetsåret sedan föregående årsmöte hölls för drygt 7 månader sedan (28 oktober 2015). Totalt har 8 Atlantic Round Tables, 2 Atlantpubar, 1 Atlantic Dialogue och 4 konferenser genomförts. En studieresa har genomförts och representanter för Atlantkommittén har även medverkat vid konferensdeltagande i ytterligare fyra länder.

De internationella kontaktytorna för Atlantkommittén har ökat under de senaste sju månaderna. Atlantkommittén har genomfört seminarium med finska Atlantkommittén, Atlantic Treaty Association, German Marshall Fund, US Mission to NATO, NATO SPS Division och Polens ambassad.

Ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations i Washington DC har också inletts under året. Projektet finansernas av MSB.

 

Policy utveckling och opinionsbildning

På uppdrag av Atlantkommitténs årsmöte den 28 oktober 2015 togs beslutet att Atlantkommitténs ska verka för en svensk anslutning till NATO.  Styrelse gavs i uppdrag att ta fram ett dokument som vidareutvecklar detta ställningstagande i form av skriften ”Svenska Atlantkommitténs syn på ett svenskt NATO-medlemskap

Unga Atlantister presenterade ”fem myter om NATO” på Fri Världen den 8 april

Göran Lennmarker har skrivit ett antal artiklar om ett svenskt NATO-medlemskap

Pål Jonson har via Fri Värld gett ut skriften NATO:s framtid efter Ukraina

Föreläsningar och paneldebatter har genomförts av representanter för Atlantkommitténs styrelse bland annat i Uppsala, Stockholm, Karlstad, Kristinehamn, Arvika, Örebro, Jönköping och Göteborg.

Atlantkommittén har tagit fram en ny presentationsfolder för att underlätta rekrytering

Ett aktiv närvaro har också ägt rum på sociala medier genom Atlantkommitténs konton för twitter och Facebook

 

Forskningssamarbete

Atlantkommittén och Center for Transatlantic Relations inleder samarbete

Atlantkommittén har under året inlett ett gemensamt forskningsprojekt med Center for Transatlantic Relations (CTR) vid John Hopkins University i Washington kring temat Forward resilience in an era of hybrid threats and societal disruption. Syftet är bl.a. att producera en gemensam rapport på detta tema som belyser EU:s och NATO:s roller samt som kan bidra till ökad samhällssäkerhet i Sverige. Projektet finansieras av MSB och utförs inom ramen för myndighetens forskningssamarbete med Department of Homeland Security.

 

Konferenser

Konferens om Sveriges försvarspolitiska samarbeten
Den 28 februari arrangerade Atlantkommittén, Teknik & säkerhetsforum och Allmänna Försvarsföreningen ett seminarium om utvecklingen av Sveriges internationella försvarssamarbeten. De frågeställningar som belystes var bland annat värdlandsavtalet med NATO, det finsk-svenska samarbetet samt bilateralt samarbete med USA och konsekvenser av ett eventuellt NATO-medlemskap.

Konferens om The future of EOP
Den 18 april genomförde Atlantkommittén och German Marshall Fund i samverkan med The United States Mission to NATO ett halvdagsseminarium på Sjöfartshuset på temat “NATO’s Enhanced Partners toward the Warsaw Summit 2016”. Vid seminariet medverkade representanter från Sverige, Finland och Georgien samt tjänstemän från NATO.

Konferens NATO Advanced Research Workshop
Den 18-20 Maj arrangerade Atlantkommittén tilsammans med Atlantic Treaty Association och NATO SPS Division en workshop i Stockholm på temat Critical Infrastructure Protection and Hybrid Warfare. Ett stort antal internationella representanter från bland annat NATO, EU och OSSE deltog på workshopen.

Konferens om NATO:s toppmöte i Warszawa
Den 25 maj genomförde Atlantkommittén i samverkan finska Atlantkommittén och Folk och försvar ett seminarium om NATO:s toppmöte i Warszawa. Vid mötet medverkade bl.a. försvarsminister Peter Hultqvist, USA:s ambassadör i Sverige samt Sverige och Finlands ambassadörer till NATO-delegationerna.

 

Atlantic Round Tables

Rundabordssamtal om situationen i Syrien
Den 27 november genomfördes ett rundabordssamtal med ambassadör Diana Janse om situationen i Syrien.

Rundabordssamtal om Tysklands roll i den europeiska säkerhetspolitiken
Den 8 december gav Sveriges förre ambassadör i Berlin Staffan Carlsson en presentation av Tysklands roll i den europeiska säkerhetspolitiken.

Rundabordssamtal om framtiden för väst
Den 17 januari höll Atlantkommitténs ordförande Göran Lennmarker en presentation på temat ”Framtiden för väst” i form av ett rundabordssamtal.

Rundabordssamtal om rysk syn på modern krigföring
Den 12 februari arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal om rysk syn på modern krigföring och kombinationen mellan militära och icke-militära medel. Talare var Oscar Jonsson som är doktorand vid Department of War Studies – King’s College, London samt verksam vid Försvarsmaktens högkvarter.

Rundabordssamtal om EU:s energipolitik och Nordstream II

Den 12 mars arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal om EU:s energipolitik med med Anke Schmidt-Felzmann som är forskare vid Utrikespolitiska institutet. Schmidt-Felzmann har tidigare varit verksam inom EU Kommissionen på detta område samt gästforskare på flera europeiska universitet.

 

Rundabordssamtal om Sverige och Finlands säkerhetspolitik
Den 8 april arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal med generalkonsul Olof Ehrenkrona om likheter och skillnader i NATO-debatten mellan Sverige och Finland.

Rundabordssamtal om rysk desinformation och propaganda

Den 13 maj arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal med Patrik Oksanen på temat rysk desinformation och propaganda. Patrik Oksanen arbetar som ledarskribent och är bl.a. verksam på detta tema genom Podd72.

 

Atlantpubar

Den dolda alliansen
Den 11 december presenterade DN:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström nyutgåvan av sin bok ”Den dolda alliansen” på en Atlantpub.

NATO efter Ukraina
Den 16 december presenterade Atlantkommitténs generalsekreterare Pål Jonson sin nya bok ”NATO:s framtid efter Ukraina samt hur påverkar det Sverige” på en Atlantpub.

 

Atlantic Dialouges

Den 4 maj arrangerades ett möte med Litauens ambassadör Eitvydas Bajarunas på temat ”What is Lituainas expections on the NATO Summit in Warsaw”.

 

Studieresor och konferensdeltagande

Belgien
Alexander Ruckemann, Carl Albinsson och Pål Jonson medverkade vid Atlantic Treaty Associations årskonferens i Bryssel 18-19 november 2015.

Polen
Den 3-4 mars genomförde Atlantkommittén i samverkan Polens ambassad en studieresa till Szczecin och Bydgoszcz för att besöka NATO-installationer. Bland annat besöktes Multinational Corps Northeast HQ samt det nyinrättade NATO Force Integration Unit (NIFU). Ett 15-tal svenska säkerhetspolitiska experter var inbjuda att delta genom den polska ambassaden.

USA
Den 24-26 april deltog Pål Jonson på Atlantic Treay Associations besök i Washington DC. Möten genomfördes på State Department, Pentagon och olika tankesmedjor. Vidare besöktes Atlantic Council som är medlem av Atlantic Treaty Association.

Norge
14 januari medverkade Krister Andrén vid Norska Atlanthavskommitténs årliga konferens i Leangkollen.

Litauen
Den 16 januari medverkade Göran Lennmarker vid högnivåkonferensen Snowflakes i Litauen.

Sverige
Den 4 maj träffade delar av Atlantkommitténs styrelse representanter för National Defense University för diskussioner om den säkerhetspolitiska situationer kring Östersjön.

Sverige
Den 26 maj medverkade Pål Jonson på en konferens arrangerad av Konrad Adenauer stiftung och höll ett anförande om Nordic-Baltic Security.

 

 

 

 

 

 

Rapport: Fem myter om Nato

Våra unga vänner på Sveriges Unga Atlantister – YATA Sweden anordnade en fullsatt paneldebatt den 6 april i Frivärlds lokaler på temat Fem myter om Nato. Panelen skedde i samband med lansering av en rapport med samma namn.

Rapporten hittar ni här:

http://frivarld.se/…/up…/2016/04/Fem-myter-om-Nato-Sua-1.pdf

Rundabordssamtal om EU:s energipolitik och Nordstream II

Den 12 mars arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal om EU:s energipolitik med med Anke Schmidt-Felzmann som är forskare vid Utrikespolitiska institutet. Schmidt-Felzmann har tidigare varit verksam inom EU Kommissionen på detta område samt gästforskare på flera europeiska universitet.

Extra läsning: Debattartikel om Nordstream 2 av Anders Åslund

http://www.svd.se/anders-aslund-nord-stream-2-maste-stoppas

Seminarium om Sveriges försvarspolitiska samarbeten

Den 28 februari arrangerade Atlantkommittén, Teknik & säkerhetsforum och Allmänna Försvarsföreningen ett seminarium om utvecklingen av Sveriges internationella försvarssamarbeten. De frågeställningar som belystes var bland annat värdlandsavtalet med NATO, det finsk-svenska samarbetet samt bilateralt samarbete med USA och konsekvenser av ett eventuellt NATO-medlemskap.

Följande talare medverkade:
Johan Lagerlöf, departementsråd, Försvarsdepartementet
Michael Claesson, brigadgeneral, Försvarsmakten
Jacob Westerberg, lektor, Försvarshögskolan
Charly Salonius-Pasternak, forskare, Utrikespolitiska institutet, Helsingfors
Johan Wiktorin, Kungliga Krigsvetenskapsakademin
Anna Wieslander, Stf Direktör, Utrikespolitiska institutet
Sven-Olof Petersson, Styrelseordförande SIPRI

Maria Wiemer deltog på NATO-debatt

Atlantkommitténs styrelseledamot och tillika riksdagsledamot Maria Wiemer (L) deltog i en debatt om NATO-medlemskap och värdlandsavtalet i Uppsala den 4 mars 2016. Du kan se debatten på länken nedan.

Studieresa till Polen

Den 3-4 mars genomförde Atlantkommittén i samverkan Polens ambassad en studieresa till Szczecin och Bydgoszcz för att besöka NATO-installationer. Bland annat besöktes Multinational Corps Northeast HQ samt det nyinrättade NATO Force Integration Unit (NIFU). Ett 15-tal svenska säkerhetspolitiska experter var inbjuda att delta genom den polska ambassaden.

Rundabordssamtal om rysk syn på modern krigföring

Den 12 februari arrangerade Atlantkommittén ett rundabordssamtal om rysk syn på modern krigföring och kombinationen mellan militära och icke-militära medel. Talare var Oscar Jonsson som är doktorand vid Department of War Studies – King’s College, London samt verksam vid Försvarsmaktens högkvarter.

Nytt policydokument: Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

Atlantkommittén presenterar ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

>Ladda ner här

Starka skäl för en Natoanslutning

Skälen och stödet för en svensk anslutning till Nato växer sig allt starkare. I ett nytt och farligare säkerhetspolitiskt läge spelar Nato en mer central roll för Sveriges och Europas säkerhet. Det leder till att debatten kring Nato-frågan blir öppnare, intensivare och tydligare. Opinionsmätningar pekar på att allmänheten är väsentligt mer positiv till en svensk anslutning än bara för några år sedan.

Jag ser fyra huvudskäl varför Sverige bör ansluta sig till Nato:

Minska risken för krig – Sveriges försvar är idag utformat för samverkan med andra. Vår förmåga att på egen hand försvara Sverige vid ett väpnat angrepp är begränsad. Vi är därför beroende av militärt stöd som enbart Nato och dess medlemsländer kan ge. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle minska risken för krig eftersom en potentiell motståndare då på förhand vet att vi får stöd vid ett väpnat angrepp.

Gemensamt ansvar – Sveriges säkerhet är förenad med övriga Östersjöländers säkerhet. Men våra förutsättningar för att ta ett gemensamt ansvar för säkerheten i Östersjöområdet och Europa begränsas av att vi står utanför Nato. Som Nato-medlem kan vi ta ett större ansvar genom att fullt ut öva, träna och bedriva försvarsplanering med dessa länder.

Bättre samarbete – Det nordiska försvarssamarbetet begränsas av att länderna har valt olika säkerhetspolitiska lösningar. Förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbetet skulle bli betydligt bättre om Sverige och Finland var medlemmar i samma försvarsallians som Norge, Danmark och Island. Tillsammans kan vi skapa en sammanhållen regional försvarsförmåga som bidrar till att stärka freden i vår del av Europa.

Större inflytande – I Nordatlantiska rådet som är Natos högsta beslutande organ fattas beslut om helt avgörande frågor som rör säkerheten i Europa som helhet och i vårt närområde. Som medlem av Nato får vi västenligt större möjligheter att påverka och ta ansvar för frågor som är helt avgörande för vår egen och Europas säkerhet.

Atlantkommittén presenterar idag ett policy PM som på ett lättöverskådligt sätt redogör för de viktigaste skälen varför Sverige bör ansluta sig till Nato samt frågor och svar kopplat till detta ställningstagande.

Svenska Atlantkommitténs syn på Natomedlemskap

GÖRAN LENNMARKER är ordförande för Svenska Atlantkommittén.