Stadgeändring: Atlantkommittén verkar för en svensk anslutning till Nato
Atlantkommitténs årsmöte beslöt att föreningen ska verka för en svensk anslutning till NATO. Det innebär Atlantkommittén i linje med de nya stadgarna gått från två till tre huvudsyften och därför ska verka för:
1. En bred och välinformerad debatt om svensk och euroatlantisk säkerhetspolitik
2. Ett starkt transatlantiskt samarbete för fred och säkerhet i och utanför Europa
3. En svensk anslutning till NATO
Skälet till det nya ställningstagandet beror i grunden på att NATO nu spelar en ännu mer central roll för Sveriges och Europas säkerhet i ljuset av den förändrade säkerhetspolitiska utvecklingen. Det har också lett till att debatten kring NATO-frågan ändrat karaktär under det senaste året. Den har blivit öppnare, intensivare men till del även tydligare och det råder ett betydande intresse kring frågan. Det är idag svårt att se några tecken på att denna trend kommer att avta. I grunden handlar det om att Atlantkommittén måste vidareutvecklas i takt med att debatten och den säkerhetspolitiska utvecklingen förändras. De allra flesta som vill stärka den trans-atlantiska länken finner det naturligt att också vara för ett svenskt medlemskap i NATO. Att driva en förening som är för en stark trans-atlantisk länk men mot eller likgiltig inför ett NATO-medlemskap får i längden sannolikt svårt att driva en meningsfull verksamhet. Det speglar inte heller den uppfattning som finns bland de allra flesta av våra medlemmar.
Det nya ställningstagandet innebär självfallet inte man måste vara övertygad om att Sverige ska gå med i NATO för att bli medlem i Atlantkommittén. Precis som i ett politiskt parti så kan man ställa upp på vissa ställningstaganden och verksamhetssyften men inte nödvändigtvis alla. Däremot finns det naturligtvis respekt och förståelse för att personer, som är aktiva NATO-motståndare och kritiska till NATO som organisation och företeelse, inte känner sig hemma i Atlantkommittén.
Atlantkommitténs programverksamhet kommer att fortsatt fokusera på upplysning och kunskapsuppbyggnad kring en rad säkerhetspolitiska frågor kopplat till den trans-atlantiska länken även om vi kommer att lägga större tyngdpunkt på NATO-frågan framöver. Det nya ställningstagande kommer även att förändra Atlantkommitténs opinionsbildande verksamhet och vi kommer att kunna vara betydligt tydligare och mer a